Carl Gustaf Frölich

Carl Gustaf Frölich
Carl Gustaf Frölich
	Titlar
	Guvernör i Riga
Tidsperiod	1700–1706
	Generallöjtnant
Tidsperiod	1700–1702
	Friherre
Tidsperiod	1700–1714
	Generalguvernör över Livland
Tidsperiod	1702–1706
Företrädare	Erik Dahlbergh
Efterträdare	Adam Ludwig Lewenhaupt
	General av infanteriet
Tidsperiod	1704–1714
	Kungligt råd
Tidsperiod	1705–1714
	President i Dorpats hovrätt
Tidsperiod	1705–1714
	Greve
Tidsperiod	1706–1714
Andra titlar	Landshövding, kommendant
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteri
Grad	General
Enhet	Kalmar regemente; Västgöta kavalleriregemente
Befäl	Hälsinge regemente
Slag/krig	Karl X Gustavs polska krig; Bremiska krigen; Skånska kriget Belägringen av Bohus fästning; Stora nordiska kriget Slaget vid Düna;
	Personfakta
Personnamn	Carl Gustaf Frölich
Född	1637;
Död	4 september 1714; Stockholm, Sverige
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Frölich
Far	Hans Christoffer Frölich
Mor	Elisabet von Plessen
Släktingar	Eva Margareta Frölich (syster)
	Familj
Make/maka	Plantina Margareta Bengtsdotter
Barn	Carl Frölich; David Frölich; Bengt Frölich
	Familj 2
Make/maka 2	Beata Christina Cronström
Barn med 2	Charlotta Frölich

Carl Gustaf Frölich, född 1637, död (troligen den 4 mars) 1714^[1], var en svensk greve, militär och ämbetsman. Han var bror till Eva Margareta Frölich samt far till Carl, David, Bengt och Charlotta Frölich.

Frölich blev 1676 major, överstelöjtnant och kommendant på Bohus fästning. Under sommaren 1678 belägrades Bohus fästning av Ulrik Frederik Gyldenløve och en armé på 7 000 tyska och 9 000 norska soldater. Bohus fästning hade en svensk besättning på 900 man, vilken leddes av överste Friedrich Börstell och överstelöjtnant Carl Gustav Frölich. Fästningen besköts under två månader med mängder av kanonkulor, bomber, stenbumlingar, glödande kulor, granater och minor. Belägrarna använde också kastmaskiner för att slunga in säckar med latrin i syfte att sprida sjukdom. Den svenska besättningen klarade dock belägringen, men mer än halva besättningen strök med. Efter belägringen blev Frölich överste och kommendant i Marstrand. Han blev naturaliserad svensk adelsman 1682, generalmajor samt landshövding i Västernorrland med landskapen Jämtland och Härjedalen 1693.^[2]

Under Karl XII kom utnämningarna i rask takt för Frölich, varvid han 1698 blev regementschef för Hälsinge regemente^[3], guvernör i Riga 1700–1706, generallöjtnant och friherre 1700, general av infanteriet 1704, kungligt råd och president i Dorpats hovrätt 1705 samt greve 1706. I rådet arbetade han med kraft för åtgärder i syfte att stärka Sveriges försvar.

Fröhlich var gift först med Plantina Margareta Bengtsdotter, död 1690 (födelseår ej bekant) och sedan med Beata Christina Cronström, född 1671, död 1752.

Källor

Frölich, 1. Karl Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Elgenstierna, Gustaf 1926. Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd II, s 849f. P. A. Norstedts & Söners Förlag, Stockholm.

Noter

^ Carl Gustaf Frölich i Svenskt biografiskt lexikon
^ ”Stockholm den 8. Jan.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 7. 8 januari 1694. https://tidningar.kb.se/2979645/1694-01-08/edition/145134/part/1/page/7/.
^ Fernquist, Gunnar (17 juni 2003). ”Bocken 1962 - De tågade i täten för hälsingarna”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050106051038/http://hem.passagen.se/moregemente/texter.htm. Läst 18 november 2009.

[1] Carl Gustaf Frölich i Svenskt biografiskt lexikon

[2] ”Stockholm den 8. Jan.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 7. 8 januari 1694. https://tidningar.kb.se/2979645/1694-01-08/edition/145134/part/1/page/7/.

[3] Fernquist, Gunnar (17 juni 2003). ”Bocken 1962 - De tågade i täten för hälsingarna”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050106051038/http://hem.passagen.se/moregemente/texter.htm. Läst 18 november 2009.

[1]

[2]

[3]