Carl Gustaf Ekmansson
| Carl Gustaf Ekmansson | |
| Född | 8 september 1744[1] Veta församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 14 maj 1812[1] (67 år) Stora Åby församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst, politiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag | |
| Föräldrar | Carl Magnus Ekman Anna Maria Ternerus |
| Redigera Wikidata | |
Carl Gustaf Ekmansson, född 8 september 1744 i Veta socken, Östergötlands län, död 14 maj 1812 i Stora Åby socken, Östergötlands län, var en svensk präst i Veta församling och Stora Åby församling.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Carl Gustaf Ekmansson föddes 8 september 1744 i Veta socken. Han var son till kyrkoherden Carl Magnus Ekman och Anna Maria Ternera. Ekmansson skrevs in som student vid Uppsala universitet 1760 och tog 1767 filosofie magistersgrad. Han vigdes till präst 27 juli 1768. Efter att ha innehaft ett par extraordinarie befattningar som präst i Linköpings stift, befordrade han 1776 till komminister i Örtomta församling och blev 9 juli 1783 kyrkoherde i Veta församling, tillträdde 1784. Den 7 september 1793 förordnades han till kontraktsprost över Vifolka och Valkebo kontrakt, och utnämndes 1800 till teologie doktor och blev 14 februari 1805 kyrkoherde i Stora Åby församling, tillträdde samma år. Ekmansson avled 14 maj 1812 i Stora Åby socken.[2]
Carl Gustaf Ekmansson var ledamot av prästeståndet vid riksdagen 1786 och riksdagen 1800.[3]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Ekmansson gifte sig 17 augusti 1777 med Maria Hallström (1762–1838). Hon var dotter till kontraktsprosten Carl Erik Hallström i Örtomta socken. De fick tillsammans barnen Carl Fredrik (1778–1781), Lovisa Maria (1779), Eva Gustafva (1780–1862), Anna Beata (född 1782), Christina Carolina (1784–1785), Gert Vilhelm (1786–1823), Christina Carolina (1784–1785), Gert Vilhelm (1786–1823), Christina Carolina (född 1787), Ulrika (född 1789), Hedvig Eleonora (född 1790), Carl Erik (född 1794), Per Gustaf (1796–1796) och Samuel (född 1798).[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Ekmansson var författare till en postilla som utgick i en mängd upplagor, och vid sidan av Anders Nohrborg och Henric Schartau var den den mest spridda predikosamlingen i svenska hem.
- De cognitione sui oratori necessaria, Uppsala 1764.[2]
- Animadversiones in Parad, Ciceronis, Uppsala 1767.[2]
- Tiggaretröja eller kritiska anmärkningar öfver de oförgripliga frågor öfver ingenting, i Norrköpings Veckoblad 1767.[2]
- Predikningar och Skriftetal, 1795, 12:e upplagan 1874.[2]
- Provpredikan, Norrköping 1797.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Ekmansson, Carl Gustaf Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
- Veta församlings födelse- och dopbok 1702–1744, s. 157
- Stora Åby församlings död- och begravningsbok 1803–1860, s. 39
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Carl Gustaf Ekmansson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15889, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1938-1943). Linköpings stifts herdaminne. D. 5. Linköping. sid. 198-202. Libris 41159
- ^ ”Carl Gustaf Ekmansson”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15889.