Carl Fries
- Ej att förväxla med ungdomsledaren Karl Fries (1861–1943)
| Carl Fries | |
 | |
| Född | 7 november 1895 Rejmyre, Skedevi församling, Östergötland |
|---|---|
| Död | 17 januari 1982 (86 år) Helgesta, Flens kommun |
| Yrke | Zoolog, författare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1925–1982 |
| Släktingar | Samuel Fries (farbror) |
Carl Samuel Andreas Fries, född 7 november 1895 i glasbruksorten Rejmyre i Skedevi församling, Östergötland, död 17 januari 1982 i Helgesta, Flens kommun, var en svensk zoolog och författare. Han var chef för Skansens naturhistoriska avdelning och gav ut ett flertal djur- och naturskildringar.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fries avlade filosofisk ämbetsexamen i Uppsala 1925. Åren 1929–1937 var han redaktör för Svenska Turistföreningens årsskrift. Från 1937, när han efterträdde Alarik Behm, till 1953 var han förste intendent vid Nordiska museet, Skansens naturhistoriska avdelning, varefter han efterträddes av Kai Curry-Lindahl.
Fries hade vidare en rad förtroendeuppdrag som styrelseledamot, i Svenska Jägareförbundet 1940–1951, i Svenska Naturskyddsföreningen 1936–1967, i Havängsområdet 1959–70. Han var också ledamot i rådet för skydd av Stockholms skönhet 1939–49 och var Vetenskapsakademins naturskyddskommissarie 1943–1970.
Carl Fries tillhörde Skånesläkten Fries. Han var son till prosten Joël Fries och biskopsdottern Hanna Christina Charleville, samt brorson till Samuel Fries. Fadern Joël var brukspredikant i Rejmyre kyrka och folkskollärare i Rejmyre under åren 1894-1898, men kom även senare att verka på orten, bland annat i början av mars månad 1901, då jordfästningen av brukspatronen Josua Kjellgren vid Reijmyre glasbruk förrättades av förutvarande brukspredikanten Fries. Josua Kjellgren var fadder åt Carl Fries vid dennes dop den 7 december 1895, som förrättades av Carl Fries morfar Carl Wilhelm Charleville, som var biskop i Linköpings stift 1893-1906.
Hans gravvård återfinns på Helgesta kyrkogård söder om Sparreholm.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1925 – Färder och fåglar
- 1930 – I svenska marker
- 1934 – I skogen
- 1935 – Göta kanal
- 1940 – Bäverland
- 1944 – Svensk kust
- 1948 – Skansens djur sedda genom magiska glasögon
- 1949 – Halt för Siljan
- 1949 – Natur i Östergötland
- 1950 – Svensk natur från hav till fjäll del 1
- 1952 – Svensk natur från hav till fjäll del 2
- 1952 – Örnen Isak
- 1953 – Vägen till Rom
- 1955 – Djurhistorier
- 1957 – Romerska vägar
- 1957 – Svensk bygd
- 1961 – Europa och tjuren
- 1961 – Äventyr med örn och björn
- 1963 – Den svenska södern
- 1964 – De stora öarna i Östersjön
- 1965 – Gammalsverige
- 1966 – Mot väster- och österhav
- 1967 – Skogsland och fjäll
- 1970 – Arkadien
- 1974 – Europas morgon
- 1975 – Romersk ordning
- 1977 – Hem till jorden
- 1977 – Tal på Övralid 1965
- 1981 – Flyktig jord
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1953 – Svenska Akademiens kungliga pris
- 1958 – Boklotteriets stipendiat
- 1963 – Filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet
- 1965 – Övralidspriset
- 1967 – De Nios Stora Pris
Källor
[redigera | redigera wikitext]- https://runeberg.org/authors/friescrl.html
- Bra Böckers lexikon, 1975
- Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1934, Fries, Joël Olof
- 1895 års födelsebok för Skedevi församling och dess dopbok för år 1895, sidan 14. Inskrivningens löpande årsnummer 106. Dopet skedde den 7 december 1895 och Carl Fries far omnämns som brukspredikant i Rejmyre, som har egen brukskyrka. I Skedevi kyrkoarkiv, Husförhörslängder (1887-1894), under Reijmyre Glasbruk, sidan 71, hittas familjen under benämningen brukspredikant.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lindqvist, Märta (1938). Människor. Stockholm: Skoglund. sid. 9-26. Libris pz02hl5rmdgbh32x. http://hdl.handle.net/2077/57883
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|