Carl Fredrik Fredenheim
Carl Fredrik Fredenheim | |
Carl Fredrik Fredenheim iklädd Lilla serafimerdräkten, med Vasaordens kommendörstecken i briljanter och Serafimerordens officianttecken på bröstet. | |
Född | Carl Fredrik Mennander 7 mars 1748 (g.s.)[1][2][3] Åbo[1] |
---|---|
Död | 6 mars 1803[1] (54 år) Finska församlingen[1], Sverige |
Begravd | Roslags-Kulla kyrkogård[4] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Klassisk arkeolog[1], konstnär |
Befattning | |
Kansliråd[1] Överintendent för Kongliga Målar- och bildhuggarakademien Överintendent (1795–)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1800 (1800–1800) | |
Maka | Christina Fredenheim[5] |
Barn | Berndt Henric Fredenheim (f. 1782) |
Föräldrar | Carl Fredrik Mennander[1] |
Redigera Wikidata |
Carl Fredrik Fredenheim, före adlandet 1769 Mennander, född 4 mars 1748 i Åbo, död 6 mars[6] 1803 i Stockholm, var en svensk ämbetsman.
Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Carl Fredrik Mennander var son till biskopen i Åbo, sedermera ärkebiskopen i Uppsala Carl Fredrik Mennander och Johanna Magdalena Hassel, dotter till professorn i Åbo Henrik Hassel och Catharina Meurman, av samma släkt som Mannerstedt. Modern avled innan han hunnit fylla ett år, och han uppfostrades därför hos sina morföräldrar på Bussila säteri utanför Åbo.
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Han började studera 1754 i Åbo, men flyttade 1761 till Uppsala och fortsatte studierna där. Efter något år anställdes han vid Justitierevisionsexpeditionen, blev 1765 auskultant vid Åbo hovrätt och 1767 amanuens vid Lagkommissionen.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Fredenheim var efter avslutad utbildning verksam som kopist vid Riksarkivet och Kanslikollegium.
År 1769 adlades han för sin far biskopens förtjänster och han introducerades 1772 på namnet Fredenheim och nummer 1980. Han anställdes därefter vid Kanslirätten och Utrikesexpeditionen. Fredenheim blev 1780 ceremonimästare vid hovet och kansliråd 1792.
Fredenheim invaldes som ledamot 152 av Kungliga Musikaliska Akademien den 31 december 1794 och var dess preses 1798–1799. Den 30 juli 1795 blev han hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, ledamot där 1793-1795 med nr 28.[7] Fredenheim var cembalist och medlem av Utile Dulci.[8]
År 1795 valdes han till överintendent för Kongl. Målar- och bildhuggareakademien (Konstakademien). Fredenheim har betydelse för nordisk historieforskning eftersom han anskaffade cirka 300 avskrifter av påvliga bullor rörande Sverige och Finland 1782.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Han var gift med Christina Fredenheim, född Hebbe, som var dotter till skeppsredaren och godsägaren Simon Bernhard Hebbe och Maria Ulrika von Bippen. Äldste sonen Gustaf Carl Henrik Fredenheim var överstelöjtnant och morfar till statsminister Erik Gustaf Boström. Yngste sonen Berndt Henric Fredenheim var museiintendent.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Dagboksanteckningar under en resa till Åbo 1785. Meddelade af K.G.Leinberg. Hfors. 1902. Libris 2652370
- Tal, hållet vid inträdet i Kongl. : Vitterhets, Historie och Antiquitets academien den 15 dec. 1795, [om Forum Romanum]. [Stockholm]. 1808. Libris 2994582
- Svenska memoarer och bref. 3, Fredenheims och Mennanders brefväxling / i urval utgifven af Henrik Schück. Stockholm: Bonnier. 1901. Libris 53614
- ”Den första museivägledningen”. Kongl. Museum / redigerad av Solfrid Söderlind (Stockholm : Streiffert, cop. 1993): sid. 48-64 : ill., faks. 1993. Libris 3082995
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Kommendör av Vasaorden med briljanter
Fredenheim var inte riddare av Serafimerorden, men väl kamrerare vid Kungl. Maj:ts Orden och fick då rätt att bära dess lilla ordensdräkt samt dess officianttecken.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] Carl Fredric Fredenheim, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14432, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Fredenheim, Karl Fredrik”, Nordisk familjebok : Folkvisor - Grimnesmål, vol. 5, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Herman Hofberg, ”Fredenheim, Carl Fredrik”, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 48295?pid=1, läst: 15 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Hebbe, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12670, läst: 23 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien ..., (1992), s. 24
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 24
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- ^ adelsvapen.com
Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Knif, Henrik (2010). Leva och låta leva i gamla Europa : Saint-Évremond, Metastasio, Fredenheim och Oxenstierna. Stockholm: Atlantis. Libris 11855647. ISBN 978-91-7353-414-7
- Hildebrand, Bengt: Carl Fredrik Fredenheim i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- "Fredenheims resa till Rom förändrade svenskt kulturliv"
- Gustav III:s antikmuseum
- Fredenheims resedagbok i Nationalmuseums arkiv
- ”Fredenheim, Carl Fredrik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5206-1416928957812