Hoppa till innehållet

Carl Burrau

Från Wikipedia
Carl Burrau
Född29 juli 1867
Helsingör, Danmark
Död8 oktober 1944 (77 år)
Gentofte, Danmark
NationalitetDanmark Danmark
MedborgarskapDansk
Yrke/uppdragMatematiker
Känd förarbete med trekropparsproblem

Carl Burrau, född 29 juli 1867 i Helsingör, Danmark, död 8 oktober 1944 i Gentofte, Danmark,[1] var en dansk astronom och livförsäkringsaktuarie. Han var från 1899 matematisk direktör för livförsäkringsaktiebolaget Tryg. Som astronom sysslade han huvudsakligen med undersökningar inom den celesta mekaniken.

Burrau studerade matematik[1] vid Köpenhamns universitet. Han arbetade som astronomiassistent vid universitetets observatorium från 1893 till 1898. Han är känd för sitt arbete med ett trekropparsproblem och undersökte banor av två lika stora massor som kretsar kring varandra.[2][3] Hans samarbeten med Törvald Thiele ledde till den så kallade Thiele-Burrau-metoden. Hans doktorsavhandling från 1895 presenterade metoder för att identifiera konstanter från fotografier av stjärnpositioner med Bessels klassiska metod.[4][5] Han arbetade sedan med aktuariell matematik, skrev en bok om ämnet, Forsikringsstatistikens Grundlag (1925) samt undervisade 1906 - 1912 i tillämpad matematik vid Köpenhamns universitet.[6][7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Carl Jensen Burrau, 13 augusti 2021.
  1. ^ [a b] Burrau, Carl Jensen | Encyclopedia.com. Hämtad 2021-08-13.
  2. ^ Valtonen, M. J.; Mikkola, S.; Pietilä, H. (1995). ”Burrau's three-body problem in the post-Newtonian approximation” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 273 (3): sid. 751–754. doi:10.1093/mnras/273.3.751. ISSN 0035-8711. https://academic.oup.com/mnras/article-lookup/doi/10.1093/mnras/273.3.751. 
  3. ^ Szebehely, Victor (1967). ”Burrau's Problem of Three Bodies”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 58 (1): sid. 60–65. doi:10.1073/pnas.58.1.60. ISSN 0027-8424. PMID 16578651. PMC: 335596. https://www.jstor.org/stable/58171. 
  4. ^ Valtonen, M. J. (1995). ”Burrau's Three-Body Problem in the Post-Newtonian Approximation”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 273 (3): sid. 751. doi:10.1093/mnras/273.3.751. 
  5. ^ Burrau, Carl (1913). ”Numerische Berechnung eines Spezialfalles des Dreikorperproblems”. Astronomische Nachricten 195 (4662): sid. 6–8. http://adsabs.harvard.edu/pdf/1913AN....195..113B. 
  6. ^ Kristensen, S. (1945). ”Carl Burrau”. Scandinavian Actuarial Journal 1945 (1–2): sid. 128–130. doi:10.1080/03461238.1945.10404922. 
  7. ^ Burrau, Carl (1934). ”The half-invariants of the sum of two typical laws of errors, with an application to the problem of dissecting a frequency curve into components” (på engelska). Scandinavian Actuarial Journal 1934 (1): sid. 1–6. doi:10.1080/03461238.1934.10419229. ISSN 0346-1238. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03461238.1934.10419229. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]