Carl A. Tiselius
| Carl A. Tiselius | |
.jpg) | |
| Född | 19 april 1868[1][2] Göteborg[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 januari 1936 (67 år) |
| Andra namn | Vale[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Statistiker, historiker, militär[1][2] |
| Redigera Wikidata | |
Carl August Tiselius, född i 19 april 1868 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborg, död 3 januari 1936 i Göteborgs Johannebergs församling, Göteborg[3] , var en svensk militär, statistiker, författare och historiker.
Tiselius avlade studentexamen i Göteborg 1887, underlöjtnant vid Göta artilleriregemente 1890, löjtnant 1894 samt kapten 1903. Han avgick ur aktiv militärtjänst 1918. Tiselius ansågs vara en framstående teoretiker och matematiker inom artillerivapnet, som ofta hämtade inspiration genom omfattande studieresor.
Han organiserade Göteborgs pensionsväsen, anlitades flitigt för kommunal statistik och var en ofta anlitad föreläsare. Tiselius var ledamot av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 1911-1915.
Tiselius var ledamot av kommittén för Göteborgs stads kommunalstatistik, och utsedd till ledare för 1910 och 1915 års kommunala bostadsräkningar i Göteborg. Han var vidare ledamot av den förstärkta kommittén för stadsområdets indelning i statistiskt hänseende 1915, och för kommitténs räkning utarbetade han en översikt över bostadsförekomsten i Göteborg 1916—1918. Vikarie för kommunalstatistikern 10 september-30 november 1918.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Resebref från Södern / af Vale. Göteborg. 1904. Libris 3133465
- Tunis och Sfax. Göteborg. 1906. Libris 1618361
- Med fiskare och trawlare. Göteborg. 1907. Libris 3133463
- Andra allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 dec. 1910. Göteborg: Zachrisson. 1912. Libris 1640651
- Tredje allmänna bostadsräkningen i Göteborg den 31 december 1915. Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborg. 1916. Libris 19949304. http://hdl.handle.net/2077/50233
- Folkpensioneringen i Göteborg 1/1 1914-31/12 1923 : En minnesskrift. Göteborg: Helge Borre. 1923. Libris 1483267
- Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild... : bibliografisk översikt. Göteborg: Wettergren & Kerbers bokh.-AB (i kommission). 1924-1934. Libris 41888 - Medförfattare Simon Aberstén.
- Kring min väns hus. Göteborg: Västra Sverige. 1924. Libris 1483265
- Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia. Göteborg: Västra Sverige. 1925. Libris 1483266
- Från det gamla Karlberg : en lektion i matematik : vid officerskursen 1889-90 trettiofemårs möte ... Göteborg. 1925. Libris 3111292
- Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia. 1-2. Göteborg: Västra Sverige. 1926-1927. Libris 1336334
- Förra delen. Göteborg: Västra Sverige. 1926. Libris jw8wwd31gqhq09jp. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/TiseliusCA/titlar/Bohusl%C3%A4nsM%C3%A4rkligareG%C3%A5rdar1/sida/5/faksimil
- Senare delen. Göteborg: Västra Sverige. 1927. Libris x9n9bfx0vw7nflzm. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/TiseliusCA/titlar/Bohusl%C3%A4nsM%C3%A4rkligareG%C3%A5rdar2/sida/5/faksimil
- Götaälvsområdets sjöfartsförbindelser i äldre tider : en återblick intill tiden för Swenska ostindiska compagniets tillkomst. Föreningen Göteborgs sjöfartsmuseums publikation ; 3. Göteborg: Föreningen. 1931. Libris 1354435
- Folkpensioneringen i Göteborg 1/1 1924-31/12 1933 : En minnesskrift. Göteborg: Götatr. 1934. Libris 1364507
- Göteborg under kontinentaltiden : perioden 1808-1810. Göteborg: Västra Sverige. 1935. Libris 9qh04npl7tkbwnmf. https://gupea.ub.gu.se/2077/70898
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenska Dagbladets årsbok - 1936, Åhlén & Holms Boktryckeri, Stockholm 1937 s. 258
- Göteborgs kommunalstatistik: Några minnesord med anledning av Statistiska byråns 25-årsjubileum 1943, Werner Göransson, Wezäta, Göteborg 1943 s. 68
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 829, läs onlineläs online, läst: 25 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenskt porträttgalleri : VII:4 Arméns officerare och civilstat : Tredje arméfördelningen samt Kungl. Vermlands regemente, s. 89, läs online, läst: 25 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
|