Carapus bermudensis
| Carapus bermudensis | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Ormfiskartade fiskar Ophidiiformes |
| Familj | Nålfiskar Carapidae |
| Släkte | Carapus |
| Art | Carapus bermudensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carapus bermudensis | |
| Auktor | (Jones, 1874) |
| Synonymer | |
|
Carapus recifensis Ancona López, 1956[1] Carapus chavesi Ancona López, 1956[1] Disparichthys herrei Schultz, 1938[1] Fierasfer dubius (non Putnam, 1874)[2] Lefroyia bermudensis Jones, 1874[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Carapus bermudensis[1] är en fiskart som först beskrevs av Jones, 1874. Carapus bermudensis ingår i släktet Carapus och familjen nålfiskar.[3][4] Inga underarter finns listade.[3]
Denna fisk är långsträckt och påminner om en liten ål. Det stora huvudet kännetecknas av stora ögon. Den har en genomskinlig kropp samt en silver fläck vid kinden och silverfärgade längsstrimmor på kroppssidorna. Dessutom förekommer svarta fläckar intill rygg- och analfenan. Carapus bermudensis är utrustad med små tänder i överkäken som ibland är hjärtformiga. Den har lite större kägelformiga tänder i underkäken. Liksom hos andra släktmedlemmar har simblåsan en smal del i mitten. Det smala avsnittet ligger hos Carapus bermudensis vid elfte och tolfte ryggkotan.[5]
De vuxna exemplaren hittas oftast i västra Atlanten från Bermudas till Brasilien. Arten är vanligt förekommande i Karibiska havet. Larver når under vandringar norr- eller söderut till tempererade områden.[5]
Vuxna individer gömmer sig i sjögurkor på havets botten, allmänt upp till 30 meter under havsytan. Värden kan tillhöra släktena Actinopyga, Isostichopus, Astichopus eller Holothuria. Arten äter inga delar av sjögurkan vad som skiljer den från flera andra nålfiskar. Antagligen har den små kräftdjur som föda. Fortplantningssättet är bara känt från akvarier. Där hittades efter natten fiskrom och larverna kläcktes efter cirka två dagar. Liksom hos andra nålfiskar kan larven vara upp till 18 cm lång och den har en lång antenn vid huvudet. Efter första metamorfosen är larven betydlig kortare och antennen är bara en kort pinne.[5]
Denna fisk är ganska sällsynt även när det finns många sjögurkor i området. Arten listas inte av IUCN.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Nielsen, J.G., D.M. Cohen, D.F. Markle and C.R. Robins (1999) FAO Species Catalogue. Vol. 18. Ophidiiform fishes of the world (Order Ophidiiformes). An annotated and illustrated catalogue of pearlfishes, cusk-eels, brotulas and other ophidiiform fishes known to date., FAO Fish. Synop. 125(18):178p. Rome: FAO.
- ^ [a b] Markle, D.F. and J.E. Olney (1990) Systematics of the pearlfishes (Pisces: Carapidae)., Bull. Mar. Sci. 47(2):269-410.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/carapus+bermudensis/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
- ^ [a b c d] Thoney et al. (2013). ”Carapus bermudensis”. Grzimek's Animal Life Encyclopedia. "Fishes - 2". Gale-Thomson Group. sid. 21
|