Callithrix intermedia
Callithrix intermedia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Primater Primates |
Familj | Kloapor Callitrichidae |
Släkte | Silkesapor Callithrix |
Undersläkte | Mico |
Art | Callithrix intermedia |
Vetenskapligt namn | |
§ Callithrix intermedia | |
Auktor | Hershkovitz, 1977 |
Utbredning | |
Synonymer | |
Mico intermedius[1] | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Callithrix intermedia är en primat i släktet silkesapor som beskrevs av Philip Hershkovitz 1977. Den tillhör undersläktet Mico som ibland godkänns som släkte.[2][1]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Denna silkesapa har nästan samma utseende som Callithrix melanura. Hos Callithrix intermedia förekommer däremot en kännetecknande gulorange strimma på låren, en mörkare hjässa och en ljusare svans (inte svartaktig utan ljusare rödbrun till vit). Dessutom har den bara rudimentära tofsar vid öronens kanter.[1] Artens rygg är täckt av rödbrun päls.[3] Vikten varierar mellan 400 och 450 g.[1]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer i västcentrala Brasilien vid några av Rio Madeiras södra bifloder (Rio Aripuanã, Rio Roosevelt). Den lever i tropiska regnskogar, främst vid skogens kanter eller i delar av skogen som blev återskapad. Callithrix intermedia föredrar områden med halvhöga träd och med en tät undervegetation.[1]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Callithrix intermedia har i princip samma levnadssätt som andra silkesapor. Den äter naturgummi, trädens vätskor, frukter, blommor och nektar samt några smådjur som grodor, ödlor, snäckor, spindlar och insekter. En flock med nära besläktade individer har oftast 15 medlemmar.[1] Arten är aktiv på dagen och klättrar främst i växtligheten. Flockens medlemmar markerar reviret med doftämnen.[3]
Hos Callithrix intermedia förekommer två parningstider per år, den första mellan februari och april och den andra mellan september och november. Honor föder nästan alltid tvillingar. Efter några dagar deltar även andra flockmedlemmar i ungarnas uppfostring (även hanar som inte är ungarnas far) och efter fem månader slutar modern helt med digivning.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Rylands, A.B. & Régis, T. 2015 Mico intermedius . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 januari 2024.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Callithrix (Mico) intermedia
- ^ [a b c] Sean Flannery (3 december 2008). ”Tassel-ear Marmoset” (på engelska). Primate Fact Sheets. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304192738/http://www.theprimata.com/callithrix_intermedia.html. Läst 27 augusti 2016.
|