CWISEP J1935-1546
| CWISEP J1935-1546 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten[1] |
| Rektascension | 19t 35m 18,60792s[2] |
| Deklination | -15° 46′ 20,8074″[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | ≥Y1[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -36,9 ± 5,1[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +290,2 ± 11,6[3] mas/år Dek.: +43,1 ± 11,5[3] mas/år |
| Parallax () | 69,3 ± 3,8[3] |
| Avstånd | 47 ± 3 lå (14,4 ± 0,8 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 6-35[4] MJup M☉ |
| Radie | 0,95 ± 0,14[4] RJup R☉ |
| Temperatur | 482 ± 38[4] K |
| Ålder | 4,5 ± 4,0[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| CWISE J193518.61-154620.7, CWISEP J193518.58-154620.3, CWISEP J193518.59-154620.3[5][2] | |
CWISEP J1935-1546 är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Skytten. Den kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning på 69,3[3] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 47 ljusår (ca 14,4 parsek)[3] från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -37 km/s.[2]
Observation[redigera | redigera wikitext]
CWISEP J1935-1546 upptäcktes 2019 av Marocco et al. som en extremt kall brun dvärg med ett temperaturområde på 270-360 K och ett avstånd på 5,6-10,9 parsek. Den upptäcktes med hjälp av pythonpaketet XGBoost, med hjälp av maskininlärningsalgoritmer och CatWISE-katalogen, samt verktyget WiseView.[6] Enligt ett pressmeddelande från NASA upptäcktes CWISEP J1935-1546 av säkerhetsingenjören[7] och amatörastronomen Dan Caselden.[8] Uppföljningsobservationer med Spitzer visade ett mycket rött objekt med ch1-ch2 på 3,24 ± 0,31 mag.[6] Senare visade Kirkpatrick et al. 2021 på en temperatur på 367 ± 79 K (15-173 °C) och en parallax på 69,3 ± 3,8 mas (14,43 +0,84−0,75 parsek) för objektet. Spektraltypen uppskattades vara senare än ≥Y1.[3]
_(2024-103).png)
Vid det 243:e mötet med AAS tillkännagavs att W1935 visar emission av metan. Detta tillskrivs ett norrsken runt W1935. Aurora upptäcktes förr runt hetare bruna dvärgar med radioteleskop. Solsystemplaneterna Jupiter och Saturnus har ett norrsken på grund av interaktioner med stjärnvinden och med partiklar från aktiva månar, som Enceladus och Io. Forskarna anser att norrskenet runt W1935 orsakas av antingen outredda interna processer eller av yttre interaktioner med interstellär plasma eller en närliggande aktiv måne. Forskarna meddelade också att W1935 har en temperaturinversion som antingen orsakas av norrskenet eller har att göra med intern energitransport.[8] Dessa resultat publicerades senare i april 2024.[4]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
CWISEP J1935-1546 är en kall brun dvärg eller ett planetmassaobjekt av spektralklass ≥Y1 med en massa på 2-20[6] eller 6-35 jupitermassor.[4] Den har en radie av ca 0,95 jupiterradie[4] och en effektiv temperatur av ca 480 K.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, CWISEP J1935-1546, 6 juni 2023.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Finding the constellation which contains given sky coordinates". djm.cc. 2 August 2008. Hämtad 10 januari 2024.
- ^ [a b c d] "CWISE J193518.61-154620.7". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 10 januari 2024.
- ^ [a b c d e f g] Kirkpatrick, J. Davy; Gelino, Christopher R.; Faherty, Jacqueline K.; Meisner, Aaron M.; Caselden, Dan; Schneider, Adam C.; Marocco, Federico; Cayago, Alfred J.; Smart, R. L.; Eisenhardt, Peter R.; Kuchner, Marc J.; Wright, Edward L.; Cushing, Michael C.; Allers, Katelyn N.; Bardalez Gagliuffi, Daniella C. (2021-03-01). "The Field Substellar Mass Function Based on the Full-sky 20 pc Census of 525 L, T, and Y Dwarfs". The Astrophysical Journal Supplement Series. 253 (1): 7. arXiv:2011.11616. Bibcode:2021ApJS..253....7K. doi:10.3847/1538-4365/abd107. ISSN 0067-0049
- ^ [a b c d e f g h i] Faherty, Jacqueline K.; Burningham, Ben; Gagné, Jonathan; Suárez, Genaro; Vos, Johanna M.; Alejandro Merchan, Sherelyn; Morley, Caroline V.; Rowland, Melanie; Lacy, Brianna; Kiman, Rocio; Caselden, Dan; Kirkpatrick, J. Davy; Meisner, Aaron; Schneider, Adam C.; Kuchner, Marc Jason; Bardalez Gagliuffi, Daniella Carolina; Beichman, Charles; Eisenhardt, Peter; Gelino, Christopher R.; Gharib-Nezhad, Ehsan; Gonzales, Eileen; Marocco, Federico; Rothermich, Austin James; Whiteford, Niall (2024-04-17). "Methane emission from a cool brown dwarf". Nature. 628 (8008): 511–514. arXiv:2404.10977. doi:10.1038/s41586-024-07190-w. ISSN 1476-4687.
- ^ Hämtad 2024-05-23.
- ^ [a b c] Marocco, Federico; Caselden, Dan; Meisner, Aaron M.; Kirkpatrick, J. Davy; Wright, Edward L.; Faherty, Jacqueline K.; Gelino, Christopher R.; Eisenhardt, Peter R. M.; Fowler, John W.; Cushing, Michael C.; Cutri, Roc M.; Garcia, Nelson; Jarrett, Thomas H.; Koontz, Renata; Mainzer, Amanda (2019-08-01). "CWISEP J193518.59-154620.3: An Extremely Cold Brown Dwarf in the Solar Neighborhood Discovered with CatWISE". The Astrophysical Journal. 881 (1): 17. arXiv:1906.08913. Bibcode:2019ApJ...881...17M. doi:10.3847/1538-4357/ab2bf0. ISSN 0004-637X.
- ^ "Dan Caselden - NASA Science". science.nasa.gov. Hämtad 2024-01-10.
- ^ [a b] "NASA's Webb Finds Signs of Possible Aurorae on Isolated Brown Dwarf - NASA". 2024-01-09. Hämtad 2024-01-10.
