Buster Douglas
 Buster Douglas  | ||||||
 | ||||||
| Personlig information | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fullständigt namn | James Douglas | |||||
| Smeknamn | Buster | |||||
| Födelsedatum | 7 april 1960 | |||||
| Födelseplats | Columbus, Ohio, USA | |||||
| Viktklass | Tungvikt | |||||
| Längd | 1,92 m | |||||
| Räckvidd | 2,11 m | |||||
| Slagställning | Ortodox | |||||
| År som aktiv | 1981-1999 | |||||
| Titlar | Världsmästare 11 feb 1990-25 okt 1990 | |||||
| Matchstatistik | ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
| ||||||
James "Buster" Douglas, född 7 april 1960 i Columbus, Ohio, är en amerikansk professionell boxare, främst känd för att han i Tokyo i februari 1990 svarade för en av de allra största idrottssensationerna genom tiderna[1][2][3] då han slog ut den dittills obesegrade Mike Tyson och därmed blev ny obestridd världsmästare i tungviktsklassen. Douglas förlorade sedan i sitt första titelförsvar sina nyvunna mästarbälten till Evander Holyfield.
Boxningskarriär
[redigera | redigera wikitext]Douglas debuterade 1981 och vann sina fyra första matcher (tre innan tiden) innan han i sin femte förlorade på TKO i den andra ronden mot debutanten David Bey. Douglas ställdes i sin 13:e match (11 segrar, 1 förlust) mot Norges Steffen Tangstad som då var obesegrad över 14 matcher. Kombattanterna boxades oavgjort över 8 ronder.[4]
Douglas fortsatte att boxas tämligen ojämnt men slog år 1986 den förre WBA-mästaren Greg Page på poäng och fick efter ytterligare två segrar chansen att boxas om den vakanta IBF-titeln mot Tony Tucker i maj 1987. Mötet vanns dock på TKO i rond 10 av Tucker.[4]
Världsmästare efter jättesensation
[redigera | redigera wikitext]Douglas vann efter förlusten mot Tucker sex raka matcher och var nu plötsligt åter framme vid en match om tungviktstitlar; denna gång var motståndaren den obesegrade och obestridde kungen i tungviktsklassen – Mike Tyson. I mötet den 11 februari 1990 i Tokyo boxades den stort nederlagstippade Douglas mycket bättre än väntat och störde Tyson med sin vänsterjabb matchen igenom, men i den åttonde ronden slogs han i golvet. Douglas kom med tvekan upp på ostadiga ben och räddades av gonggongen. I början av nionde ronden märktes dock inget av nedslagningen då han fortsatte att jabba och pressa Tyson. I den tionde ronden, efter en serie tunga slag, sänkte Douglas till allas häpnad mästaren i golvet och Tyson var för första gången i sin karriär i canvasen. Skakad kom han upp på vingliga ben – men för sent. Domaren Octavio bröt matchen och en av århundradets största idrottssensationer var ett faktum.[5][6]
Förlust av titel, slutet
[redigera | redigera wikitext]Douglas regim som mästare varade inte länge – endast 256 dagar. För redan i sitt första titelförsvar den 25 oktober samma år förlorade han titeln (och de tre bältena WBA, WBC, IBF) då han knockades i tredje ronden av förre cruiserviktsmästaren Evander Holyfield.[7] Efter denna förlust lade Douglas av med boxningen.
Den 22 juni 1996 gjorde han dock comeback och radade upp 6 vinster (3 KO). Två år och tre dagar senare slog Lou Savarese ut Douglas i första ronden. Matchen gällde den vakanta mindre IBA-titeln.
1999 lade Douglas definitivt handskarna på hyllan. Hans slutliga matchstatistik: 46 matcher, 38 vinster (25 KO), 6 förluster och 1 no-contest.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Artikeln är helt eller delvis en översättning av Wikipedias engelskspråkiga version
Webbsidor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Chase, Jeff. ”The 50 Biggest Upsets in Sports History” (på engelska). Bleacher Report. https://bleacherreport.com/articles/1036181-the-50-biggest-upsets-in-sports-history. Läst 13 oktober 2019.
- ^ Schwartz, Nicholas. ”The 11 Biggest Upsets In Sports History”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/the-11-biggest-upsets-in-sports-history-2012-6. Läst 13 oktober 2019.
- ^ [1] Arkiverad 15 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”BoxRec: James Douglas”. boxrec.com. https://boxrec.com/en/proboxer/584. Läst 13 oktober 2019.
- ^ ”ESPN`s Upset Hall Of Fame - Mike Tyson vs James Buster Douglas”. https://www.youtube.com/watch?v=ax71Ym3kdgQ. Läst 13 oktober 2019.
- ^ Paine, Jake (9 november 2018). ”Bobby Brown Reveals The Real Reason Mike Tyson Lost To Buster Douglas” (på amerikansk engelska). Ambrosia For Heads. https://ambrosiaforheads.com/2018/11/reason-mike-tyson-lost-buster-douglas/. Läst 13 oktober 2019.
- ^ ”James (Buster) Douglas vs. Evander Holyfield - BoxRec”. boxrec.com. https://boxrec.com/media/index.php/James_(Buster)_Douglas_vs._Evander_Holyfield. Läst 18 oktober 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]