Buskhyttan
| Buskhyttan | |
| Småort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Nyköpings kommun |
| Distrikt | Tunabergs distrikt |
| Koordinater | 58°39′44″N 16°56′30″Ö / 58.66222°N 16.94167°Ö |
| Area | 39 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 208 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0728[2] |
| Beb.områdeskod | 0480TB103 (1965–2023)[3][4] 0480SB103 (2023–)[4] |
| Geonames | 2718633 |
  Ortens läge i Södermanlands län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Buskhyttan är en småort (före 2023 tätort) i Nyköpings kommun.
Buskhyttan ligger längst in i Marsviken, som är en cirka 4 km lång vik av Östersjön.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Orten hade tidigare ett sågverk, med brädgård, hyvleri och snickeriverksamhet. En kortare tid under 1950- och 1960-talet fanns också en mindre småhustillverkare knuten till snickeriverkstaden, som kallades Tunabergshus. Under senare delen av hela sågverksindustriepoken fanns också en tryckimpregneringsanläggning, som trots begränsad användningstid tros ha förorenat marken omkring den tidigare anläggningen ordentligt.
Man hade även egen hamn, från vilken plank och bräder exporterades till stora delar av Europa, och fram till början av 1960-talet fraktades också kutterspån i träskutor till industrier i Norrköping. 1976–1977 lades hela verksamheten ned förutom snickeriet, som fortsatte med att tillverka trummor för elkablar till ASEA i kanske 5–10 år. Numera finns det några småindustrier i det gamla industriområdet men de flesta invånarna pendlar till Nyköping eller Oxelösund för att arbeta.
Själva ordet Buskhyttan härstammar från de järnhyttor som anlades här redan under järnåldern, för att göra järn av den malm man hämtade upp, mestadels ur de myrar som fanns inom närområdet. I Tunaberg (tidigare socken, numera distrikt) finns det många andra gårdar och mindre byar som också bär ordet hyttan som en del i sitt namn.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Buskhyttan 1950–2020[5][6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 309 | ## | ||
| 1960 | 172 | ¤ | ||
| 1965 | 211 | |||
| 1970 | 238 | 50 | ||
| 1975 | 234 | 50 | ||
| 1980 | 212 | 50 | ||
| 1990 | 208 | 49 | ||
| 1995 | 209 | 49 | ||
| 2000 | 209 | 49 | ||
| 2005 | 213 | 49 | ||
| 2010 | 225 | 49 | ||
| 2015 | 210 | 58 | ||
| 2020 | 208 | 39 | ||
Anm.: Mindre än 200 invånare 1960, Ny tätort 1965
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Fotbollslaget Buskhyttans SK (BSK) blev också rikskändisar i början av 1950-talet, då man satte svenskt rekord i antalet gjorda mål på två matcher mot samma lag. Det var Husbys lag från mitten av Södermanland som fick den kanske inte alltför stora äran att stå för rekordet åt andra hållet. Matcherna slutade 31-0 och 30-0 vilket blev 61-0 på två matcher. Både Aftonbladet och Expressen var nere och gjorde reportage.
Buskhyttan i musiken
[redigera | redigera wikitext]Orten är också känd från vissångaren Ulf Peder Olrogs visa "Samling vid pumpen" som blev känd genom Sigge Fürsts inspelning från 1945.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter och småort 2023, förändringar i koder och beteckningar, SCB, 27 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 192. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 116 i pdf:en
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Sjung, sköna brudar. Foxtrot (The Kingdom's coming). Arr. Sam Samson. Text: Nils Georg ; Samling vid pumpen. Text och musik: Ulf Peder Olrog | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/000090064. Läst 16 juni 2021.
| ||||||||||||||||
