Hoppa till innehållet

Buskeufonia

Från Wikipedia
Buskeufonia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteEuphonia
ArtBuskeufonia
E. affinis
Vetenskapligt namn
§ Euphonia affinis
Auktor(Lesson, 1842)
Utbredning

Buskeufonia[2] (Euphonia affinis) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Centralamerika från Mexiko till Costa Rica. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Buskeufonian är en liten en fink mörka ben och ögon och tunnare näbb än andra eufonior. Hanen är lysande gul under och svart ovan med en liten gul fläck på främre delen av hjässan. Undergumpen är vit. Honan har grått huvud, sotgrön ovansida, beigegrå undersida och vit buk och undergump.[4]

Buskeufonian är en ljudlig art med läten som i engelsk litteratur återges som ljusa "dwee dwee dwee", sorgsamma "syeeu syeeu" och kvittriga "slip slip" i flykten. Sången är en varierande ramsa innehållande "si chi-chi-chi-si" och en fyllig, kvittrande serie.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Buskeufonia delas idag vanligen in i två underarter med följande utbredning:[3]

Västmexikansk eufonia (E. godmani) inkluderades fram tills nyligen i buskeufonuan, och vissa gör det fortfarande.[1] Numera urskiljs den dock vanligen som egen art, baserat på studier som visar på skillnader i utseende, läte och genetik.[3][5]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare behandlades släktena Euphonia och Chlorophonia som tangaror, men DNA-studier visar att de tillhör familjen finkar, där de tillsammans är systergrupp till alla övriga finkar bortsett från släktet Fringilla.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Buskeufonian hittas i ungskog, jordbruksområden, trädgårdar och andra områden påverkade av människan.[7] Den hittas ofta nära gulpannad eufonia, men även i andra artblandade flockar på jakt efter frukt, framför allt mistelbär.

Det klotformade boet med sidoingång placeras i snårig vegetation eller andra skyddade områden. Däri lägger den två till fem vitaktiga ägg med bruna fläckar.[8]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv till fem miljoner vuxna individer.[9] IUCN inkluderar dock västmexikansk eufonia i bedömningen.

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Euphonia affinis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b] Howell, Steve and Sophie Webb, A Guide to the Birds of Mexico & Northern Central America, Oxford University Press: Oxford. 1995, p. 56
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  6. ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 7 oktober 2022. 
  7. ^ van Perlo, Ber, Birds of Mexico & Central America, Princeton University Press: Princeton. 2006, p. 297
  8. ^ Howell, Steve and Sophie Webb, A Guide to the Birds of Mexico & Northern Central America, Oxford University Press: Oxford. 1995, p. 666
  9. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]