Bus Rapid Transit
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/51/Curitiba_04_2006_06_RIT.jpg/250px-Curitiba_04_2006_06_RIT.jpg)
Bus Rapid Transit (BRT) är benämningen på transportsystem med bussar, som ska åstadkomma snabb kollektivtransport med stora bussar med hög framkomlighet och stor passagerarkapacitet per timme.
Utvecklingen av stora BRT-system har framför allt skett i Sydamerika. Typiska avancerade BRT-system i Sydamerika har dubbelledbussar, separata bussfiler på stora infarts- och genomfartsleder samt enkla stationer med inpassering som på en tunnelbanestation. I hela världen finns vad som kan betecknas Bus Rapid Transit-system i drygt 200 stora städer.
I Storbritannien introducerades 1971 ett första BRT-system med "Busway" i Runcorn, i full trafik på 22 kilometers längd 1980.[1]
Sydamerikas första, och världens andra, BRT-system var Rede Integrada de Transporte i Curitiba i Brasilien och invigdes 1974. Det hade delvis inspirerats av det peruanska statliga transportföretaget Enatrus tidigare expressbusslinje i Lima. Många av de element som har kommit att ingå i BRT-konceptet var nyheter som föreslagits av den huvudansvarige borgmästaren i Curitiba och arkitekten Jaime Lerner.[2] Nätet började med separata bussfiler i mitten på infartsvägarna. Fram till 1980-talet tillkom matarbusslinjer och tvärlinjer. År 1992 introducerades biljettköp och -kontroll i förhand på inhägnade stationer och in- och utpassage i jämnhöjd med bussgolvet från plattformar. Andra nyheter var längre stationer, som tillät flera bussar samtidigt samt omedelbar förtur vid trafikljus. I São Paulo infördes system med bussar som passerade förbi vissa stationer på särskilda omkörningsfiler.[3]
År 1995 öppnade BRT-systemet i Quito i Ecuador, och 2000 det i Bogotá i Colombia.
Sverige[redigera | redigera wikitext]
Något fullskaligt BRT-system finns inte i Sverige, och är inte heller 2020 planerat. Delar av konceptet finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. Sådana delar avser särskilda bussrutter, reserverade bussfiler eller användning av snabbussar och/eller längre bussar på vissa linjer.[4]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
-
Metrobus i Istanbul i Turkiet, 2010
-
30 meter lång Marcopolo dubbelledbuss för Transmetro i Guatemala City på Volvo-chassi, 2019
-
Busscar Ônibus Urbanuss Pluss-ledbuss för Transmilenia på Avenida Américas i Bogotá i Colombia
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Runcorn New Town - 7.3 Transport på www.rudi.net, 2014
- ^ ”Architect of possible dreams”. Congresosibrt.org. 8 maj 2013. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111074449/http://congresosibrt.org/en/news/142/architect-of-possible-dreams. Läst 19 mars 2021.
- ^ Gerhard Menckhoff: Latin American Experience with Bus Rapid Transit, 2005
- ^ Busståg lösningen på storstädernas kollektivtrafik på www.transportochlogistik.se den 12 augusti 2019