Burulorikit
Burulorikit Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Papegojfåglar Psittaciformes |
Familj | Östpapegojor Psittaculidae |
Släkte | Charmosynopsis |
Art | Burulorikit C. toxopei |
Vetenskapligt namn | |
§ Charmosynopsis toxopei | |
Auktor | (Siebers, 1930) |
Synonymer | |
|
Burulorikit[2] (Charmosynopsis toxopei) är en papegojfågel som enbart förekommer på en ö i indonesiska ögruppen Moluckerna.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Burulorikiten är en slank, skogslevande lorikit med en kroppslängd på 16 cm. Hanen är huvudsakligen grön, på bröstet mer gulbrön. Den har orange näbb och ben och är blå på främre delen av hjässan. På undersidan av armpennorna syns gula band. Honan är mindre utbrett blått på hjässan och än tydligare band på armpennorna. Lätet är ett mycket gällt "ti...ti...ti...ti-ti-ti" som troligen avges i flykten.[1]
Utbredning och status
[redigera | redigera wikitext]Fågeln är endemisk för ön Buru i ögruppen Moluckerna.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Burulorikiten placeras traditionellt i Charmosyna,[4] men genetiska studier[5][6] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Tongivande International Ornithological Congress (IOC) har därför lyft ut burulorikiten tillsammans med närbesläktade felorikiten till det egna släktet Charmosynopsis och denna linje följs här.
Status
[redigera | redigera wikitext]Burulorikiten är en av världens minst kända papegojor, både vad gäller dess status men också dess levnadsmiljö. Trots efterforskningar undgick arten upptäckt under ett antal år tills att två individer fotograferades i november 2014. Därefter har den inte påträffats. Undersökningar av skogar på medelhög höjd har varit relativt heltäckande, vilket innebär att om detta är artens föredragna levnadsmiljö kan den mycket väl vara mycket sällsynt och i allra högsta grad utrotningshotad. Det är likafullt möjligt att den trivs i mer höglänta skogar som ännu är förhållandevis outforskade, där den kan ha en relativt stor och stabil population. Enligt IUCN råder det därför kunskapsbrist för att kunna bedöma hotstatus för arten.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Lambertus Johannes Toxopeus (1894-1951), holländsk zoolog, botaniker och lärare på Java samt samlare av specimen i Ostindien och på Nya Guinea.[7]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2024 Charmosyna toxopei . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ Smith BT, WM Mauck, B Benz & MJ Andersen. 2020. Uneven missing data skew phylogenomic relationships within the lories and lorikeets. Genome Biol. Evol. 12(7):1131–1147.
- ^ Joseph L, J Merwin & BT Smith. 2020. Improved systematics of lorikeets reflects their evolutionary history and frames conservation priorities. Emu Austral Ornithology 120(3):201–215
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Wikispecies har information om Charmosynopsis toxopei.
|