Bukaortaaneurysm
| Bukaortaaneurysm | |
 CT-rekonstruktion av ett bukaortaaneurysm (vita pilar) | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I71.3, I71.4 |
| ICD-9 | 441.3, 441.4 |
| OMIM | 100070 |
| DiseasesDB | 792 |
| Medlineplus | 000162 |
| eMedicine | med/3443 emerg/27 radio/1 |
| MeSH | svensk engelsk |
Bukaortaaneurysm eller abdominellt aortaaneurysm (AAA)[1] är en lokliserad förstoring av bukaortan har en diameter som överstiger 3cm eller är mer än 50% större än normalfallet.[2] Bukaortaaneurysm ger oftast inga symptom förutom när de spricker eller brister. I vissa fall kan ett aneurysm ge upphov till buk-, rygg- eller smärta i benen.[3] Stora aneurysm kan ibland kännas genom att trycka på buken.[3] Ruptur kan ge upphov till smärta i buk eller rygg, lågt blodtryck eller kortvarig medvetandeförlust.[4][2]
Bukaortaanerysm uppkommer huvudsakligen bland de som är över 50 år gamla, hos fler män än kvinnor, och bland personer med en familjehistoria av bukaortaanerysm.[2] Ytterligare riskfaktorer är rökning, högt blodtryck och andra hjärt- eller kärlsjukdomar.[5] Genetiska förutsättningar som medger en ökad risk är Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom. Bukaortaanerysm är den vanligaste formen av aortaaneurysm.[6] Cirka 85 procent sitter under njurhöjd, med resterande fall antingen i nivå med eller ovanför njurarna.[2]
I Sverige har screening av bukaortaaneurysm hos 65-åriga män successivt införts sedan 2006 och är från 2015 ett nationellt screeningprogram. Screeningundersökningen utförs med ultraljud. Utvärdering av screeningprogrammet i Sverige har visat att dödlighet kopplat till bukaortaneurysm minskat med 4% per år och uppskattas att rädda 90 liv per år.[7] I USA screenas män med ultraljud då de är mellan 65 och 75 år gamla om de tidigare varit rökare, enligt rekommendation.[8] I Storbritannien screenas alla män över 65 år enligt rekommendation. Australien har inga riktlinjer för screening.[9] När ett aneurysm påvisas, utförs ytterligare normalt sett med regelbundna mellanrum.[3]
Att undvika rökning är det enskilt bästa sättet att förebygga sjukdomen. Andra förebyggande metoder är behandling av högt blodtryck, behandling vid höga kolesterolvärden och att undvika övervikt. Kirurgi rekommenderas vanligen när en bukaorta-diameter överstiger 5.5 cm hos män och 5.0 cm hos kvinnor.[2] Skäl att tidigarelägga reparation av aneurysm är förekomst av symptom eller snabb ökning i storlek av aneurysmet.[3] Reparation kan ske antingen via öppen kirurgi eller EVAR (endovascular aneurysm repair).[2] Jämfört med öppen kirurgi medför EVAR lägre risk för död på kort sikt och kortare vårdtid, men är inte alltid ett fullgott alternativ.[10][2][11] Utfall på längre sikt verkar inte skilja sig mellan de två behandlingsmetoderna.[12] Med EVAR finns högre risk för behov av upprepade operationer.[13]
Bukaortaaneurysm drabbar mellan 2 % och 8 % av den manliga befolkningen över 65 års ålder. Förekomsten hos kvinnor är en fjärdedel av den hos män. Bland de med ett aneurysm av storleksordningen mindre än 5.5cm i diameter är risken för ruptur (att aneurysmet spricker) under nästföljande år lägre än 1%. Bland de med aneurysm på mellan 5.5 och 7 cm är risken ungefär 10 %, medan risken bland dem med ett aneurysm i storleksordningen över 7 cm i diameter är ungefär en på tre. Vid brustet bukaortaaneurym är dödligheten mellan 85% och 90%.[2] År 2013 orsakade bukaortaaneurysm 152,000 dödsfall i världen, en stigning från 100,000 dödsfall år 1990.[14] I USA orsakade bukaortaaneurysm mellan 10 000 och 18 000 dödsfall år 2009.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Logan, Carolynn M.; Rice, M. Katherine (1987). Logan's Medical and Scientific Abbreviations. Philadelphia: J. B. Lippincott Company. sid. 3. ISBN 0-397-54589-4
- ^ [a b c d e f g h] Kent KC (27 November 2014). ”Clinical practice. Abdominal aortic aneurysms.”. The New England Journal of Medicine 371 (22): sid. 2101-8. doi:. PMID 25427112.
- ^ [a b c d] Upchurch GR, Schaub TA (2006). ”Abdominal aortic aneurysm”. Am Fam Physician 73 (7): sid. 1198–204. PMID 16623206.
- ^ Spangler R, Van Pham T, Khoujah D, Martinez JP (2014). ”Abdominal emergencies in the geriatric patient.”. International journal of emergency medicine 7 (1): sid. 43. doi:. PMID 25635203.
- ^ Wittels K (November 2011). ”Aortic emergencies.”. Emergency medicine clinics of North America 29 (4): sid. 789–800, vii. doi:. PMID 22040707.
- ^ [a b] ”CDC, Abdominal aortic aneurysm”. http://www.cdc.gov/dhdsp/data_statistics/fact_sheets/fs_aortic_aneurysm.htm.
- ^ Wanhainen, Anders; Hultgren, Rebecka; Linné, Anneli; Holst, Jan; Gottsäter, Anders; Langenskiöld, Marcus (2016-10-18). ”Outcome of the Swedish Nationwide Abdominal Aortic Aneurysm Screening Program” (på engelska). Circulation 134 (16): sid. 1141–1148. doi:. ISSN 0009-7322. https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.116.022305. Läst 17 februari 2020.
- ^ LeFevre ML (19 August 2014). ”Screening for abdominal aortic aneurysm: U.S. Preventive Services Task Force recommendation statement.”. Annals of internal medicine 161 (4): sid. 281–90. doi:. PMID 24957320.
- ^ Robinson, D; Mees, B; Verhagen, H; Chuen, J (June 2013). ”Aortic aneurysms - screening, surveillance and referral.”. Australian family physician 42 (6): sid. 364-9. PMID 23781541.
- ^ Thomas DM, Hulten EA, Ellis ST, Anderson DM, Anderson N, McRae F, Malik JA, Villines TC, Slim AM (2014). ”Open versus Endovascular Repair of Abdominal Aortic Aneurysm in the Elective and Emergent Setting in a Pooled Population of 37,781 Patients: A Systematic Review and Meta-Analysis.”. ISRN cardiology 2014: sid. 149243. doi:. PMID 25006502.
- ^ Biancari F, Catania A, D'Andrea V (November 2011). ”Elective endovascular vs. open repair for abdominal aortic aneurysm in patients aged 80 years and older: systematic review and meta-analysis.”. European journal of vascular and endovascular surgery : the official journal of the European Society for Vascular Surgery 42 (5): sid. 571–6. doi:. PMID 21820922.
- ^ Paravastu SC, Jayarajasingam R, Cottam R, Palfreyman SJ, Michaels JA, Thomas SM (23 January 2014). ”Endovascular repair of abdominal aortic aneurysm.”. The Cochrane database of systematic reviews 1: sid. CD004178. doi:. PMID 24453068.
- ^ Ilyas S, Shaida N, Thakor AS, Winterbottom A, Cousins C (February 2015). ”Endovascular aneurysm repair (EVAR) follow-up imaging: the assessment and treatment of common postoperative complications.”. Clinical radiology 70 (2): sid. 183–196. doi:. PMID 25443774.
- ^ ”Global, regional, and national age-sex specific all-cause and cause-specific mortality for 240 causes of death, 1990-2013: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2013.”. Lancet 385 (9963): sid. 117–71. 17 December 2014. doi:. PMID 25530442.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|