Brunkebergsgatan
Brunkebergsgatan är en gata på Norrmalm i Stockholm. Gatan fick sitt nuvarande namn i samband med Stockholms gatunamnsreformen 1885.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Namnet är belagt i källor från 1600- och 1700-talen och kommer från Brunkebergsåsen där gatan ursprunglig hade sin början. Genom Norrmalmsregleringen blev den betydligt kortare på 1960-talet och sträcker sig numera mellan Drottninggatan i öster och Klara östra kyrkogata i väster.
Innan gatan fick sitt nuvarande namn hette den också Odensgatan (1885), Odhens gataon (1649) och Odensgrend (1648). Gatan kallades på 1700-talet även Krukmakargränden, troligen efter en krukmakare vid namn Hans Henrik Schöning, som ägde en tomt vid gatan.
Den västra, numera försvunna delen av Brunkebergsgatan upptas sedan början av 1970-talet av Kulturhusets byggnadskomplex.[1]
Byggnader vid gatan
[redigera | redigera wikitext]Hägern större
[redigera | redigera wikitext]I kvarteret Hägern större, som ligger vid gatans norra sida mellan Drottninggatan och Klara östra kyrkogata, uppfördes på 1680-talet det Lidemanska palatset. Palatset revs 1907 och i kvarterets västra del byggdes Klara församlingshus (arkitekt Georg Ringström) och på östra delen, mot Drottninggatan, restes ett nytt kontors- och affärshus (arkitekt Adolf Emil Melander). Bland hyresgästerna fanns IBM som här hade sitt Stockholmskontor 1938–1979.[2] Melanders byggnad revs i slutet av 1980-talet för att ge plats åt Klarahuset (arkitekt Carl Nyrén).[3] Både Klara församlingshus och Klarahuset är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den utgör "synnerligen höga kulturhistoriska värden".[4]
Hägern mindre
[redigera | redigera wikitext]I kvarteret Hägern mindre, som ligger vid gatans södra sida låg Wredeska palatset uppfört på 1690-talet, troligen med Kungliga rådet Fabian Wrede som byggherre. Palatset revs i samband med Norrmalmsregleringen. Åren 1967-1978 uppfördes här Sparbankernas hus, efter ritningar av Boijsen & Efvergren arkitektkontor.[5] Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den bedöms vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".
Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 127. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
- Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. sid. 106. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Brunkebergsgatan.