Hoppa till innehållet

Bromokriptin

Från Wikipedia
Bromokriptin
Strukturformel
Systematiskt namn2,4-Dibromo-6-{[cyclohexyl(metyl)amino]metyl}anilin
Kemisk formelC32H40BrN5O5
Molmassa654,606 g/mol
CAS-nummer25614-03-3
SMILESBrC1=C(C[C@H]2N(C)C3)C4=C(C=CC=C4C2
=C[C@H]3C(N[C@]5(C(C)C)O[C@@]6(N([C@@H]
(CC(C)C)C(N7CCC[C@H]76)=O)C5=O)O)=O)N1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bromokriptin är ett snabbverkande preparat av typen dopaminagonist som i USA använts vid avvänjning av kokainister. Bromokriptin blockerar kokainets euforiska effekter och "suget" efter kokain, men det har rapporterats ge biverkningar som slöhet, avtrubbning och minnesluckor. I Sverige används det bland annat för att minska produktionen av prolaktin och symptomen vid Parkinsons sjukdom. Det patenterades 1968 och godkändes för medicinskt bruk 1975.[1]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Bromokriptin upptäcktes av forskare vid Sandoz 1965 och publicerades första gången 1968. Det marknadsfördes sedan först under varumärket Parlodel[2][3]och därefter under många varumärken,[4] En snabbfrisättning formulering av bromokriptin godkändes av FDA år 2009.[5]

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla ergopeptider är bromokriptin en cyklol. Två peptidgrupper av dess tripeptiddel är tvärbundna och bildar >N-C(OH)< mellan de två ringarna med amidfunktionaliteten.

Bromokriptin är ett semisyntetiskt derivat av en naturlig ergotalkaloid, ergokryptin (ett derivat av lysergsyra), som syntetiseras genom brominering av ergokryptin med användning av N-bromosuccinimid.[6][7]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Bromokriptin används för att behandla akromegali och tillstånd i samband med hyperprolaktinemi som amenorré, infertilitet, hypogonadism och prolaktinutsöndrande adenom. Det används också för att förhindra ovariellt hyperstimuleringssyndrom[8][9][10]och för att behandla Parkinsons sjukdom.[8]

Sedan slutet av 1980-talet har det använts, receptfritt, för att minska symtomen på kokainabstinens men bevisen för resultaten av denna användning är svaga.[11]

En snabbverkande form av bromokriptin, Cycloset, används också för att behandla typ 2-diabetes.[12][13][14] När det intas inom 2 timmar efter uppvaknandet ökar det hypotalamisk dopaminnivå och som ett resultat minskar leverglukosproduktionen. Det fungerar därför som ett komplement till kost och motion för att förbättra glykemisk kontroll.[15]

Biverkningar

[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste biverkningarna är illamående, ortostatisk hypotoni, huvudvärk och kräkningar genom stimulering av hjärnstammens kräkningscentrum.[16] Vasospasmer med allvarliga konsekvenser som hjärtinfarkt och stroke som har rapporterats i samband med puerperium verkar dock vara extremt sällsynta händelser.[17]

Efter långvarig användning av dopaminagonister kan ett abstinenssyndrom uppstå under dosreduktion eller utsättning med följande möjliga biverkningar: ångest, panikattacker, dysfori, depression, agitation, irritabilitet, självmordstankar, trötthet, ortostatisk hypotension, illamående, kräkningar, diafores , generaliserad smärta och drogsug. För vissa individer är dessa abstinenssymptom kortlivade och de gör en fullständig återhämtning, för andra kan ett långvarigt abstinenssyndrom uppstå med abstinenssymptom som kvarstår i månader eller år.[18]

Farmakologi

[redigera | redigera wikitext]
Bromokriptin i en dopaminreceptorbunden konformation

Bromokriptin är en partiell agonist av dopamin D2-receptorn.[19][20][21] Det interagerar också med andra dopaminreceptorer och med olika serotonin- och adrenerga receptorer.[19][20][22] Bromokriptin har dessutom visat sig hämma frisättningen av glutamat genom att vända GLT1-glutamattransportören.[23]

Som en antagonist till serotonin 5-HT2B-receptorn,[22] har bromokriptin inte associerats med hjärtvalvulopati.[24] Detta står i kontrast till andra ergoliner som istället fungerar som 5-HT2B-receptoragonister såsom kabergolin och pergolid men liknar lisurid som också fungerar som en 5-HT2B-receptorantagonist.[24]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bromocriptine, 11 februari 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ (på engelska) Analogue-based Drug Discovery. John Wiley & Sons. 2006. Sid. 533. ISBN 9783527607495. https://books.google.com/books?id=FjKfqkaKkAAC&pg=PA533. 
  2. ^ (på engelska) Drug Discovery: A History. John Wiley & Sons. 2005. Sid. 352. ISBN 9780471899792. https://books.google.com/books?id=Cb6BOkj9fK4C&pg=PA352. 
  3. ^ ”Fungal Metabolites as Pharmaceuticals”. Australian Journal of Chemistry 67 (6): sid. 827. 2014. doi:10.1071/CH13639. 
  4. ^ ”Bromocriptine international brand names”. Bromocriptine international brand names. Drugs.com. https://www.drugs.com/international/bromocriptine.html. 
  5. ^ ”Bromocriptine: old drug, new formulation and new indication”. Diabetes, Obesity & Metabolism 12 (12): sid. 1048–57. December 2010. doi:10.1111/j.1463-1326.2010.01304.x. PMID 20977575. 
  6. ^ E. Fluckiger, A. Hofmann, Mall:US Patent (1973)
  7. ^ DE 1926045A1, Hofmann, Albert; Flueckiger, Edward & Troxler, Franz, "Verfahren zur Herstellung einer neuen heterocyclischen Verbindung [Process for the preparation of a new heterocyclic compound]", published 1969-12-04, assigned to Sandoz AG
  8. ^ [a b] ”Bromocriptine mesylate tablets -- original uses”. Bromocriptine mesylate tablets -- original uses. FDA. January 2012. https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2012/017962s065s068lbl.pdf.  For label updates see FDA index page for NDA 017962 Arkiverad 2017-06-29
  9. ^ ”Diagnosis and Treatment of Pituitary Adenomas: A Review”. JAMA 317 (5): sid. 516–524. February 2017. doi:10.1001/jama.2016.19699. PMID 28170483. 
  10. ^ ”Dopamine agonists for preventing ovarian hyperstimulation syndrome”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2021 (4): sid. CD008605. 14 Apr 2021. doi:10.1002/14651858.CD008605.pub4. PMID 33851429. 
  11. ^ ”Dopamine agonists for the treatment of cocaine dependence”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (5): sid. CD003352. May 2015. doi:10.1002/14651858.CD003352.pub4. PMID 26014366. 
  12. ^ ”Bromocriptine mesylate tablet label”. Bromocriptine mesylate tablet label. FDA. February 2017. https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2017/020866s006s007lbl.pdf. . For label updates see FDA index page for NDA 020866 Arkiverad 2017-06-28
  13. ^ ”The role of bromocriptine-QR in the management of type 2 diabetes expert panel recommendations”. Endocrine Practice 19 (1): sid. 100–6. 2013. doi:10.4158/EP12325.OR. PMID 23337160. 
  14. ^ ”Efficacy and Safety of Bromocriptine-QR in Type 2 Diabetes: A Systematic Review and Meta-Analysis”. Hormone and Metabolic Research 47 (11): sid. 805–12. October 2015. doi:10.1055/s-0035-1559684. PMID 26332757. 
  15. ^ ”Bromocriptine: a sympatholytic, d2-dopamine agonist for the treatment of type 2 diabetes”. Diabetes Care 34 (4): sid. 789–94. April 2011. doi:10.2337/dc11-0064. PMID 21447659. 
  16. ^ ”The safety of bromocriptine in long-term use: a review of the literature”. Current Medical Research and Opinion 10 (1): sid. 25–51. 1986. doi:10.1185/03007998609111089. PMID 3516579. 
  17. ^ ”Bromocriptine related atypical vascular accidents postpartum identified through medicolegal reviews”. Medicine and Law 15 (1): sid. 127–34. 1996. PMID 8691994. 
  18. ^ ”Dopamine agonist withdrawal syndrome: implications for patient care”. Drugs & Aging 30 (8): sid. 587–92. August 2013. doi:10.1007/s40266-013-0090-z. PMID 23686524. 
  19. ^ [a b] ”Differential actions of antiparkinson agents at multiple classes of monoaminergic receptor. I. A multivariate analysis of the binding profiles of 14 drugs at 21 native and cloned human receptor subtypes”. J Pharmacol Exp Ther 303 (2): sid. 791–804. November 2002. doi:10.1124/jpet.102.039867. PMID 12388666. 
  20. ^ [a b] ”Differential actions of antiparkinson agents at multiple classes of monoaminergic receptor. II. Agonist and antagonist properties at subtypes of dopamine D(2)-like receptor and alpha(1)/alpha(2)-adrenoceptor”. J Pharmacol Exp Ther 303 (2): sid. 805–14. November 2002. doi:10.1124/jpet.102.039875. PMID 12388667. 
  21. ^ ”The dopamine receptor D2 agonist bromocriptine inhibits glucose-stimulated insulin secretion by direct activation of the alpha2-adrenergic receptors in beta cells”. Biochemical Pharmacology 79 (12): sid. 1827–36. June 2010. doi:10.1016/j.bcp.2010.01.029. PMID 20138024. 
  22. ^ [a b] ”Differential actions of antiparkinson agents at multiple classes of monoaminergic receptor. III. Agonist and antagonist properties at serotonin, 5-HT(1) and 5-HT(2), receptor subtypes”. J Pharmacol Exp Ther 303 (2): sid. 815–22. November 2002. doi:10.1124/jpet.102.039883. PMID 12388668. 
  23. ^ ”Bromocriptine, an ergot alkaloid, inhibits excitatory amino acid release mediated by glutamate transporter reversal”. European Journal of Pharmacology 643 (1): sid. 48–57. September 2010. doi:10.1016/j.ejphar.2010.06.007. PMID 20599932. 
  24. ^ [a b] ”Safety Pharmacology assessment of drugs with biased 5-HT(2B) receptor agonism mediating cardiac valvulopathy”. J Pharmacol Toxicol Methods 69 (2): sid. 150–61. 2014. doi:10.1016/j.vascn.2013.12.004. PMID 24361689. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bromokriptin&oldid=55892170”