Hoppa till innehållet

Samväldesspelen

Från Wikipedia
Samväldesspelen
Commonwealth Games Federation symbol (2019- Till Date).svg
Sport(er)Diverse
PlatsVäxlat arrangörskap över hela Samväldet
TidpunktVarierar
År1930-
Tidigare namnBrittiska imperiespelen (1930–1950)
Brittiska imperie- och samväldesspelen (1954–1966)
Brittiska samväldesspelen (1970–1974)
Geografisk omfattninghela Samväldet

Samväldesspelen (engelska: Commonwealth Games) är en tävling i en mängd sporter med deltagare från länderna inom Samväldet. Spelen har hållits sedan 1930. De hette åren 1930–1950 Brittiska imperiespelen, men efter att imperiet avvecklats har spelen bytt namn.[1]

Samväldesspelen har många likheter med de olympiska spelen – de hålls till exempel vart fjärde år och har en liknande öppningsceremoni. Grenprogrammet påminner om de olympiska spelen, men med en del avvikelser beroende på vilka idrotter som är populära inom samväldet.

Storbritannien är under spelen uppdelat i England, Skottland, Wales och Nordirland.

Idén om ett idrottsevenemang för tävlande från hela det brittiska imperiet föreslogs första gången 1891 av John Astley Cooper, en engelsk präst.[2] Hans idéer om en Pan-Britannic Festival med tillhörande anglo-saxisk olympiad spreds i pressen och det bildades John Astley Cooper-kommittéer i Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.[3][4][5]

År 1911 hölls Festival of Empire, på Kristallpalatset i London för att fira Georg V:s kröning. Under festivalen hölls idrottstävlingarna Inter-Empire Championships där lag från Australasien, Kanada, Sydafrika och Storbritannien deltog.[3][6] Det tävlades i friidrott, boxning, brottning och simning.[6] Kanada vann tävlingen och mottog Lonsdale Cup.[3]

Journalisten Bobby Robinson var manager för det kanadensiska friidrottstruppen vid olympiska sommarspelen 1928, han drev sedan en framgångsrik kampanj för att organisera de första imperiespelen i Hamilton 1930.[7][8]

Brittiska imperiespelen

[redigera | redigera wikitext]
Deltagare tågar in på Sydney Cricket Ground under invigningsceremonin 1938.

Den första upplagan av de brittiska imperiespelen ägde rum 1930 i den kanadensiska staden Hamilton i provinsen Ontario. Elva nationer och kolonier: Australien, Bermuda, Brittiska Guyana, England, Irland, Kanada, Newfoundland, Nya Zeeland, Skottland, Sydfrika och Wales, deltog med 400 tävlande. Det tävlades det i sju sporter: bowls, boxning, brottning, friidrott, rodd, simhopp och simning. Kvinnor deltog endast i simning och simhopp.[6][9]

Den andra upplagan av spelen hölls 1934 i London, de planerades ursprungligen att hållas i Johannesburg i Sydafrika, men på grund av oro över hur det sydafrikanska apartheidsystemet skulle påverka idrottare och funktionärer från Asien och Afrika flyttades de.[6] Sexton lag deltog, Hongkong, Indien, Jamaica, Sydrhodesia och Trinidad och Tobago var med för första gången.[10] De irländska idrottarnas tillhörighet är oklar, men inget officiellt lag från Irländska fristaten deltog.[11] Rodd byttes på programmet mot cykling och vissa friidrottsgrenar arrangerades även för damer.[9][10]

Brittiska imperiespelen 1938 blev de första att hållas på södra halvklotet, de hölls i Sydney och sammanföll med stadens 150-årsjubileum. Femton lag bestående av totalt 464 idrottare och 43 funktionärer deltog, Fiji och Ceylon gjorde sina debuter.[12] Spelen följdes av ett uppehåll på tolv år på grund av andra världskriget.[6]

De fjärde imperiespelen skulle ursprungligen ha arrangerats 1942 i Montréal, men tilldelades efter kriget istället Auckland i Nya Zeeland. 590 idrottare från tolv länder deltog i spelen, Malajiska federationen och Nigeria för första gången. Fäktning och tyngdlyftning tillkom på programmet.[13]

Brittiska imperie- och samväldesspelen

[redigera | redigera wikitext]
Staty i Vancouver till minne av Miracle Mile.

Brittiska imperie- och samväldesspelen 1954 i Vancouver var den första upplagan av spelen där nationer som ej längre var en del av imperiet deltog, en ändring som reflekterades i namnbytet.[6] De var också de första spelen som direktsändes på TV. 24 lag deltog med totalt 662 idrottare och 127 funktionärer.[14] Det tävlingarna blivit mest uppmärksammade för var finalloppet på en engelsk mil som blivit känt som the Miracle Mile, där två löpare (guldmedaljören Roger Bannister och silvermedaljören John Landy) sprang under drömgränsen fyra minuter i samma lopp för första gången.[6][15]

Den sjätte upplagan av spelen hölls i Cardiff i Wales, de var det största idrottsevenemanget som hållits i Wales som också är det minsta landet som arrangerat ett samväldesspel.[16] Det var första gången som Queen’s Baton Relay genomfördes före spelen.[6][17] Över 1100 idrottare från 35 nationer och territorier deltog, 23 av dessa vann medaljer.[16]

Spelen 1962 arrangerades i Perth i Western Australia, 863 idrottare och 178 funktionärer från 35 länder deltog.[18] 1966 blev jamaicanska Kingston första ort utanför de "vita dominionerna" att stå värd för spelen.[19] Badminton och sportskytte var med på programmet för första gången.[6]

Brittiska samväldesspelen

[redigera | redigera wikitext]

Brittiska samväldesspelen 1970 hölls i Edinburgh i Skottland, det var första gången Elizabeth II närvarade vid spelen i egenskap av Samväldets överhuvud.[20] Det var också första gången metersystemet användes för samtliga distanser och elektroniskt målfoto introducerades.[6][21]

År Ort Region Land Namn
1930 Hamilton Ontario Kanada Kanada Brittiska imperiespelen (British Empire Games)
1934 London England Storbritannien Storbritannien Brittiska imperiespelen (British Empire Games)
1938 Sydney New South Wales Australien Australien Brittiska imperiespelen (British Empire Games)
1950 Auckland Auckland City Nya Zeeland Nya Zeeland Brittiska imperiespelen (British Empire Games)
1954 Vancouver British Columbia Kanada Kanada Brittiska imperie- och samväldesspelen (British Empire and Commonwealth Games)
1958 Cardiff Wales Storbritannien Storbritannien Brittiska imperie- och samväldesspelen (British Empire and Commonwealth Games)
1962 Perth Western Australia Australien Australien Brittiska imperie- och samväldesspelen (British Empire and Commonwealth Games)
1966 Kingston Surrey County Jamaica Jamaica Brittiska imperie- och samväldesspelen (British Empire and Commonwealth Games)
1970 Edinburgh Skottland Storbritannien Storbritannien Brittiska samväldesspelen (British Commonwealth Games)
1974 Christchurch Canterbury Nya Zeeland Nya Zeeland Brittiska samväldesspelen (British Commonwealth Games)
1978 Edmonton Alberta Kanada Kanada Samväldesspelen (Commonwealth Games)
1982 Brisbane Queensland Australien Australien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
1986 Edinburgh Skottland Storbritannien Storbritannien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
1990 Auckland Aucklands region Nya Zeeland Nya Zeeland Samväldesspelen (Commonwealth Games)
1994 Victoria British Columbia Kanada Kanada Samväldesspelen (Commonwealth Games)
1998 Kuala Lumpur Kuala Lumpur Malaysia Malaysia Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2002 Manchester England Storbritannien Storbritannien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2006 Melbourne Victoria Australien Australien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2010 New Delhi NCR Indien Indien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2014 Glasgow Skottland Storbritannien Storbritannien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2018 Gold Coast Queensland Australien Australien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2022 Birmingham[22] England Storbritannien Storbritannien Samväldesspelen (Commonwealth Games)
2026 Victoria[23] Australien Australien Samväldesspelen (Commonwealth Games)

Värdnationer

[redigera | redigera wikitext]
Karta över deltagande länder samt årtal och plats för respektive tävling:
     Värdnationer
     Andra länder som deltar i spelen
     Länder som deltagit i spelen men inte längre gör det
00 Värdort med årtal
No. Land Världsdel Antal Arrangörsår
1 Australien Australien Oceanien 6 1938, 1962, 1982, 2006, 2018, 2026
2 Kanada Kanada Amerika 4 1930, 1954, 1978, 1994
3 England England Europa 3 1934, 2002, 2022
Nya Zeeland Nya Zeeland Oceanien 3 1950, 1974, 1990
Skottland Skottland Europa 3 1970, 1986, 2014
6 Indien Indien Asien 1 2010
Jamaica Jamaica Amerika 1 1966
Malaysia Malaysia Asien 1 1998
Wales Wales Europa 1 1958

Vid de brittiska imperiespelen 1930 tävlades det i sju sporter: friidrott, bowls, boxning, brottning, simning, simhopp och rodd.[9] Fram till 1990-talet hade spelen tio eller färre sporter och inga lagsporter på programmet.[20]

Ett nytt upplägg av programmet infördes med början vid spelen 1998, då inkluderades lagsporter för första gången (cricket, landhockey, netball och sjumannarugby). Nya regler infördes där sporter och discipliner klassades antingen som core sports, som var obligatoriska på programmet, eller som optional sports, vilka spelens arrangörer fick välja från så länge antalet idrottare inte översteg en viss gräns. Antalet core sports varierade mellan sex och sjutton och taket för lagidrotter förblev fyra.[24][25]

I oktober 2021 tog Commonwealth Games Federation beslutet att införa en ny strategi för spelen, denna innebar bland annat att från och med samväldesspelen 2026 blir de enda obligatoriska sporterna vid ett samväldesspel friidrott och simning. Organisatörerna för spelen får sedan välja bland ett antal core sports så att det totala antalet sporter uppgår till cirka 15, utrymme ges även för att ansöka om att arrangera lokalt populära sporter.[26][27]

Sport (Disciplin) Federation År[27][28][29]
Obligatoriska sporter
Friidrott WA 1930–
Simning FINA 1930–
Core Sports
3x3 FIBA 2022–
3x3 (rullstol) IWBF 2022–
Badminton BWF 1966–
Beachvolleyboll FIVB 2018–
Bordtennis ITTF 2002–
Bowls WB 1930–1962, 1970–
Boxning IBA 1930–
Brottning (fristil) UWW 1930–1986, 1994, 2002, 2010–2022
Bågskytte WAF 1982, 2010
Cricket ICC 1998, 2022–
Cykelsport (bana) UCI 1934–
Cykelsport (landsväg) 1938–
Cykelsport (mountainbike) 2002–2006, 2014–
Gymnastik (artistisk) FIG 1978, 1990–
Gymnastik (rytmisk) 1978, 1990–1998, 2006–2022
Judo IJF 1990, 2002, 2014, 2022
Landhockey FIH 1998–
Netball WN 1998–
Simhopp FINA 1930–
Sjumannarugby WR 1998–
Squash WSF 1998–
Skytte ISSF 1966, 1974–2018, 2026
Styrkelyft IPC 2002–
Triatlon WT 2002–2006, 2014–
Tyngdlyftning IWF 1950–
Sport (Disciplin) Federation År[28][29]
Tidigare sporter
Basket FIBA 2006, 2018
Bowling IBF 1998
Brottning (grekisk-romersk) UWW 2010
Fäktning FIE 1950–1970
Konstsim FINA 1986–2006
Tennis ITF 2010
Vattenpolo FINA 1950
Arrangörsval
Cykelsport (BMX) UCI 2026
Golf IGF 2026
Rodd FISA 1930, 1938–1962, 1986, 2026
  1. ^ "Samväldesspelen". NE.se. Läst 21 november 2013.
  2. ^ (29 juli 2022). What is the point of the Commonwealth Games? The Economist. Läst 25 mars 2023.
  3. ^ [a b c] Henniker, Garth & Jobling, Ian. (januari 1989). Richard Coombes and the Olympic movement in Australia: imperialism and nationalism in action. i Sporting traditions, 6(1). s. 2-15.
  4. ^ Moore, Katharine. (1991). A neglected imperialist: the promotion of the British empire in the writing of John Astley Cooper. i International Journal of the History of Sport, 8:2. doi:10.1080/09523369108713758. s. 256.
  5. ^ Krüger, Arnd. (2002). The unfinished symphony: a history of the Olympic Games from Coubertin to Samaranch. i International Politics of Sport in the Twentieth Century. Taylor & Francis. ISBN 9781135817275. s. 4.
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Raikar, Sanat Pai. (2022). Commonwealth Games. Encyclopædia Britannica. Läst 25 mars 2023.
  7. ^ Liston & Maguire. (2016). s. 315.
  8. ^ Kobierecki. (2017). s. 38.
  9. ^ [a b c] 1930 British Empire Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  10. ^ [a b] 1934 British Empire Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  11. ^ Liston & Maguire. (2016). s. 329, 338.
  12. ^ 1938 British Empire Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  13. ^ 1950 British Empire Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  14. ^ 1954 British Empire and Commonwealth Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  15. ^ Beck, Jason. (2004). The Forgotten Games: Fifth British Empire and Commonwealth Games, Vancouver, 1954. i Sport History Review, 35(1). doi:10.1123/shr.35.1.32. s. 32-33.
  16. ^ [a b] 1958 British Empire and Commonwealth Games. Commonwealth Sports. Läst 25 mars 2023.
  17. ^ Kobierecki. (2017). s. 39.
  18. ^ 1962 British Empire and Commonwealth Games. Commonwealth Sports. Läst 26 mars 2023.
  19. ^ Dawson, Michael. (2014). Breaking away from the ‘big boys’? Jamaican and ‘White Commonwealth’ expectations at the 1966 British Empire & Commonwealth Games. Sport in History, 34:3. doi:10.1080/17460263.2014.931292. s. 431-453.
  20. ^ [a b] McDowell, Matthew L. & Skillen, Fiona. (2014). The Edinburgh 1970 British Commonwealth Games: Representations of Identities, Nationalism and Politics. i Sport in History, 34(3). doi:10.1080/17460263.2014.931291. s. 454-475.
  21. ^ Thomson, Robert. (17 oktober 2014). A Sporting Nation - 1970 Commonwealth Games. BBC. Läst 26 mars 2023.
  22. ^ (21 december 2017). Commonwealth Games: Birmingham announced as host of 2022 event. BBC. Läst 16 juni 2018.
  23. ^ Barker, Philip. (13 juli 2022). Victoria 2026 Commonwealth Games to begin on St Patrick's Day. insidethegames.biz. Läst 20 mars 2023.
  24. ^ Jarvie, Grant. (26 juli 2014). Why isn’t tennis part of the Commonwealth Games? The Conversation. Läst 27 mars 2023.
  25. ^ Mackay, Duncan. (31 augusti 2015). New Commonwealth Games core sports plan will help give "greater stability" claims Grevemberg. insidethegames.biz. Läst 27 mars 2023.
  26. ^ PTI. (12 oktober 2021). CGF revamps CWG roster: Athletics, Aquatics compulsory; T20 cricket in core list. The Times of India. Läst 26 mars 2023.
  27. ^ [a b] Mahony, Jack. (12 oktober 2021). Commonwealth Games set for major overhaul with limits of 15 sports to be chosen by the host nation. Sky News Australia. Läst 27 mars 2023.
  28. ^ [a b] Howe, Courtney. (5 oktober 2022). Victorian government releases full sports program for the 2026 Commonwealth Games. ABC. Läst 27 mars 2023.
  29. ^ [a b] Wood, Robert. Commonwealth Games Sports. Topend Sports. Läst 27 mars 2023.