Brevens bruk

	Brevens bruk
	småort
	Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Kommun	Örebro kommun
Distrikt	Askers distrikt
Koordinater	59°0′42″N 15°35′9″Ö / 59.01167°N 15.58583°Ö
Area	53 hektar (2020)
Folkmängd	148 (2020)
Befolkningstäthet	2,8 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Tätortskod	T5912
Småortskod	S6015
Beb.områdeskod	1880TB102 (1960–2000); 1880SB102 (2000–)
	Ortens läge i Örebro län Ortens läge i Örebro län
	Wikimedia Commons: Brevens bruk
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Breven” leder hit. För andra betydelser, se Breven (olika betydelser).

Brevens bruk eller Breven är en småort med ett före detta järnbruk i södra delen av Askers socken i Örebro kommun, nära Kilsmo i sydöstra Närke. Där finns en bevarad bruksmiljö med herrgård från 1700-talet, brukskyrka och ett bruksmuseum.^[5]

Järnhanteringen vid Brevens bruk är nu nedlagd sedan 1980-talets mitt men bruksmiljön består och är till stora delar orörd.

Historia

Brevens bruk grundades 1676. Ortens historia är dock betydligt äldre. Breven omtalas första gången 1317 då det skrevs "Bredhæhueen" och donerades till Riseberga kloster. Efter Västerås recess drogs godset in till Kronan. Under 1500-talet delades egendomen i övre (lilla) och nedre (stora) Breven. Ståthållaren Broder Andersson Rålamb, som var ägare till Bystad, inköpte Lilla Breven 1634. År 1676 grundades bruket av sonen Claes Brorsson Rålamb och bruket fick ett privilegiebrev för en stångjärnshammare. Senare anlades även en kniphammare. När Claes Rålambs son Gustaf Rålamb även inköpt Nedre eller Stora Breven 1711 och senare även Biskopskvarn några kilometer österut, kontrollerade bruket alla Brevensåns strömmar. År 1718 fick Gustaf Rålamb privilegium för ytterligare en kniphammare, och 1733 även för en masugn.^[6]

År 1774 såldes bruket med Bystad till den sörmländske jorddrotten David Henrik Hildebrand på Ericsberg, vilken gjorde godset till fideikommiss inom släkten. Hans son testamenterade bruket till svärsonen Johan August Anckarsvärd och därefter kom det i dennes svärson Johan August Gripenstedts ägo. Brukets utveckling fortsatte och 1823 ersattes den gamla multimmershyttan av en modern med rostugn. Från 1822 började man även experimentera med kolning i ugn i stället för milning. År 1833 färdigställdes även en stålugn. Sedan rostugnen färdigställts 1823 fick man fram mer järn än vad smedjorna behövde, och därmed började man framställa gjutjärnsprodukter av överskottet, något som under andra hälften av 1800-talet kom att bli brukets specialitet.^[6]

I rostugnen höjdes malmens kvalitet innan själva smältningen skedde i masugnen. Rostugnen – den tredje i ordningen och byggd 1905 – är väl bevarad och omhuldas av sällskapet Rostugnens Vänner sedan 2008.

Järnmalm värd att bryta fanns inte i närheten utan togs från övriga Bergslagen men också från Utö i Stockholms skärgård.

Under 1800-talet moderniserades verksamheten och nya produktionsdelar tillkom, till exempel en ny masugn och en smedja för klensmide, samt ett gjuteri. Just gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet. Den tidigare Djurgårdsbron i Stockholm (1849-95) var exempelvis byggd med gjutgods från Brevens Bruk. Även närbelägna gjutjärnsgrinden Blå porten göts på Brevens Bruk och uppsattes den 23 november 1848. Produktionen var mycket varierande, det tillverkades till exempel vattenturbiner, kugghjul, pumpar, gruv- och kvarnmaskineri men också trädgårdsurnor och kaffekvarnar.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Brevens bruk 1960–2015^[7]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	358
1965	352
1970	345
1975	289
1980	290	76
1990	216	76
1995	200	76
2000	195	79^#
2005	121	79^#
2010	101	72^#
2015	160	52^#
Anm.: Namnändring 1965 från Breven till Brevens bruk. Upphörde som tätort 2000. ^# Som småort.

Samhället

Brevensån rinner genom orten där kyrkan, uppförd i klassicistisk stil 1842, ligger vid östra infarten. Rostugnens karaktäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens bruk. I Brevens bruk finns numera även en välbesökt discgolfbana.^[8]

Evenemang

På midsommarafton reses den speciella midsommarstången med sju kransar.

Hjalmars revy med Peter Flack, som tidigare spelades i Örebro uppförs nu i Brevensgården.

Noter

^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 november 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Värt att se i Sverige, Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9
^ [a b] Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
^ nilspeterfredriksson (2 juli 2018). ”Tallbackens Discgolfbana” (på engelska). Professional Disc Golf Association. https://www.pdga.com/course-directory/course/tallbackens-dgb. Läst 30 augusti 2022.

Vidare läsning

Birath, Bror Erland (1906). Ur Bysta och Brefvens historia : anteckningar. Örebro: Örebro Dagblad. Libris 1612100
Brefvens bruk (1878-1883). [Priskuranter]. Brefven. Libris 17850678. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:vardagstryck-8409786
Brevens bruk : bruksliv i järnets tecken. Kilsmo: Brevens bruks hembygdsfören. 2000. Libris 3212647
Eckerbom, Nils-Peter (1976). Bystad och Brevens bruk : en skrift. [Odensbacken]: [Brevens bruk]. Libris 253654
Fyra systrar berättar : minnen från Regna och Brevens bruk. Högsjö: Janne Ståhl text. 2006. Libris 10317270. ISBN 978-91-631-8582-3
Lundgren, Yngve (1910). Kort historik öfver Brefvens bruk samt om tackjärnstillverkningen vid "lilla Brefvens" masugn år 1816-1817. Örebro: Örebro dagblad. Libris 10407207
Lundh, Brittmarie (1976). ”Brevens bruks arkiv 1766-1920”. Arkiv, samhälle och forskning 1976,: sid. 73-82. 0349-0505. ISSN 0349-0505. Libris 9726021

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Brevens bruk.
Bilder & media
Brevens Bruk AB

[bdc7d565854b236e2fde9f4d2ac8ba09c7ca7225-1] [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[d2c9ba1319b3560d5423c47f3cea75ea79515fdc-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 november 2013.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-3] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] Värt att se i Sverige, Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9

[ReferenceA-6] [a b] Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström

[7] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.

[8] speterfredriksson (2 juli 2018). ”Tallbackens Discgolfbana” (på engelska). Professional Disc Golf Association. https://www.pdga.com/course-directory/course/tallbackens-dgb. Läst 30 augusti 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]