Brasilienand

	Brasilienand; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Andfåglar; Anseriformes
Familj	Änder; Anatidae
Släkte	Amazonetta; Boetticher, 1929
Art	Brasilienand; A. brasiliensis
Vetenskapligt namn
	§ Amazonetta brasiliensis
Auktor	(Gmelin, 1789)
Utbredning
Underarter
	A. b. brasiliensis; A. b. ipecutiri;

Brasilienand^[2] (Amazonetta brasiliensis) är en sydamerikansk fågel inom familjen änder (Anatidae).^[3]

Utseende

Brasilienanden har en ljusbrun fjäderdräkt med en mörk stjärt, ljusbruna övre stjärttäckare och mörk övergump. På ovansidan vingen är handpennorna gråbruna, de mindre och mellersta täckarna svarta, de större täckarna har en grönblålila färg med metallisk glans och armpennorna är vita. Den adulta hanen har en röd näbb och rödorangea ben som båda blir rödare i praktdräkt. Den har också ett tydligt ljusgrått område på sidan av huvudet, bakom ögat och ner på halsen, och ett mörkt smalt område som börjar på hjässan och går ned i nacken och ned på baksidan av halsen. Den adulta honans färger är mindre klara och hon har en gråbrun näbb och orangea ben. På vardera sidan om pannan, ovanför ögat har hon en vit fläck och även ett vitt parti som sträcker sig ned på sidan av strupen.

Utbredning och systematik

Arten återfinns genom hela östra Sydamerika från Uruguay till norra Argentina, med ett kärnområde i Venezuela och i norra och centrala Brasilien. Den delas upp i två underarter:^[3]

Amazonetta brasiliensis brasiliensis – nominatformen förekommer i Colombia, Venezuela, Guyana och i merparten av Brasilien.
Amazonetta brasiliensis ipecutiri (Vieillot 1816) – förekommer i östra Bolivia, södra Brasilien, Paraguay, Uruguay och nordöstra Argentina.

Släktskap

Fågeln har tidigare placerats i släktet Anas, men förs numera till det egna släktet Amazonetta. Dess närmaste släktingar är arterna tofsand (Lophonetta specularioides) och bronsvingad and (Speculanas specularis),^[4] även de i var sina egna släkten. Dessa är i sin tur systergrupp med ångbåtsänderna i Tachyeres.^[5] Alla dessa har sin hemvist i Sydamerika.

Ekologi

Fågeln föredrar biotoper med större ansamlingar med färskvatten en bit från kusten där det finns tät vegetation. De lever i par eller i mindre grupper, upp till tjugo individer. Båda föräldrar tar hand om ungarna. Den äter frön, rötter och insekter, medan andungarna bara äter insekter.

Status och hot

Arten förekommer över ett stort område som uppskattas till 8 800 000 km² och man uppskattade år 2002 att världspopulationen bestod av 110 000-1 100 000 individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.^[1]

Källor

Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom

Noter

^ [a b] BirdLife International 2012 Amazonetta brasiliensis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör brasilienand.
Bilder & media
Wikispecies har information om brasilienand.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2012 Amazonetta brasiliensis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[4] Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext Arkiverad 5 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[5] Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]