Brännberg (småort)
| Brännberg | |
| småort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Bodens kommun |
| Distrikt | Överluleå distrikt |
| Koordinater | 65°47′9″N 21°13′39″Ö / 65.78583°N 21.22750°Ö |
| Area | 44 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 80 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 1,82 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S9057[2] |
| Beb.områdeskod | 2582SB116 (1990–)[3] |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Brännberg är en småort i Bodens kommun belägen i Överluleå socken. Alån flyter genom Brännberg.
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Under somrarna finns det ett vandrarhem som heter Blueberry inn. Det finns en nedlagd skola och nedlagd affär, men dagiset drivs fortfarande. Vid byn finns en 2 km lång längdskidåkningsanlägning och en fotbollsplan med aktivt lag, Brännbergs IF.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Troligen fanns här två byar: Johannisfors och Johannisberg. Det har funnits flera sågverk i trakten, vid Alån och de sjöar som har förbindelse med ån, från 1830-talet, men förmodligen också något tidigare. Enligt förteckningen över Ortnamn i Norrbottens län har byns forna namn varit Johannisfors och den har fått sitt namn efter någon Johannes som anlagt en såg vid forsen i Alån ungefär 1855. Johannisberg skall vara ett nybygge från 1840-talet.
1857 uppförde stadsfiskal Lagervall från Luleå en vattensåg i Johannisfors. Det fanns tre hushåll med ca 15 personer i nuvarande Brännberg i slutet av 1850-talet. Från sågen fraktades sågvaror med pråmar uppströms i Alån till Brännberg, varifrån en järnvägsräls gick upp till stambanan.
I byn har också funnits ett tegelbruk omkring 1915. Vid Spälkforsen i Alån uppströms Brännberg producerades takstickor med hjälp av en maskin som drevs av vattenkraft.
1918 startade en såg som drogs av en lokomobil, en ångmaskin. 1940 hade sågen övertagits av Domänverket som startat en kojfabrik. Man tillverkade Brännbergskojor.
Järnvägen drogs genom byn 1894 och medförde ett uppsving för den lilla orten. Stationen fick namnet Brännberg efter ett berg i närheten.
Kolonaten
[redigera | redigera wikitext]En stor del av byn anlades som kolonat. Brännbergskolonaten var de första i landet. Det är ett av de större myrodlingsprojekten. Försöksgården anlades i Brännberg för att experimentera fram lämplig odlingsteknik och grödor för myrmark. 1892 föreslogs i riksdagen att odlingslägenheter skulle upplåtas i de två nordligaste länen.
1909 beslutade riksdagen att 1868 hektar avsattes från kronparkerna Alträsk och Svanå samt från mark kring Brännberg som varit i Selets bruks ägo. Marken var övervägande myrmark eller försumpad skog.
Med kolonaten ökade Brännbergs befolkning. 1920 var 13 kolonat upplåtna och 1949 18 stycken. Kolonaten anlades och fungerade som byar. På de utdikade myrarna anlades vägar som förband de olika kolonatlotterna med varandra. Kolonaten i Brännberg lades vid järnvägen och gammal bebyggelse. Efter hand lades flera av kolonaten ned, de som var kvar köpte då marken från de öde kolonaten.
Kronotorp
[redigera | redigera wikitext]Kronotorp tillkom från 1920-talet, för att säkra tillgången på arbetskraft för skogsbruket. De anlades liksom kolonaten på myrmark, som ägdes av staten, men jordlotten fick bara arrenderas på 50 år. De första femton åren var avgiftsfria men därefter skulle avgäld erläggas. En mindre summa utgick som odlingshjälp. 1928 höjdes den från 700 kr till 1250 kr för vissa kronotorpare. Dessa var på alla sätt missgynnade gentemot kolonaten. De var mindre och ägaren var tvungen att utföra ett visst antal dagsverken, förutom att odla upp sin egen jord. Till kronotorpen hörde inte heller jakträtt. Kronotorpen låg ofta ensligt till i skogen, förutsättningarna till sociala relationer var sämre.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]På 1930 och 1940-talen var befolkningen cirka 450 personer. Här fanns två affärer. Café fanns från 1930-talet till 1950-talet, kiosk fanns på 1950-talet. Skola har funnits sedan 1906 och lades ned 2006 på grund av för få elever.
På 1970 och 1980-talen flyttade många unga familjer med barn till byn. Byns befolkning föryngrades. Många nya villor byggdes både mitt i bykärnan och bland befintlig bebyggelse.
| Befolkningsutvecklingen i Brännberg 1995–2015[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1995 | 143 | 37# | ||
| 2000 | 138 | 37# | ||
| 2005 | 114 | 32# | ||
| 2010 | 83 | 32# | ||
| 2015 | 105 | 43# | ||
Anm.:
# Som småort. | ||||
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.