Botanic Gardens Conservation International
Botanic Gardens Conservation International (BGCI) är en ideell medlemsorganisation för botaniska trädgårdar i över 100 länder världen över. Organisationen grundades 1987 som en välgörenhetsorganisation med syftet att föra samman världens botaniska trädgårdar i ett globalt nätverk för bevarande av växters biologisk mångfald.[1] BGCI har sitt huvudkontor i Kew i Storbritannien och har ungefär 800 botaniska trädgårdar som medlemmar[2], vilket gör den till världens största nätverk för växtbevarande.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Organisationens databaser och nätverk används av akademiker för forskning.[3][4][5]
Organisationens nätverk av botaniska trädgårdar omfattar:[1]
- Globalt betydelsefulla levande växtsamlingar som täcker cirka en tredjedel av världens kända växter
- Fröbanker, växthus och infrastruktur för vävnadsodling
- Tekniska kunskapsnätverk för policy, praktik och utbildning inom arbete med bevarande av växters biologiska mångfald.
Enligt BGCI:s strategiska ramverk för 2021-2025 arbetar organisationen på fem huvudsakliga sätt:[1]
- Bevara växter
- Inspirera och leda människor
- Dela kunskap och resurser
- Hantera globala utmaningar genom offentligt engagemang och utbildning
- Säkerställa ett effektivt och motståndskraftigt nätverk
Tidskrift
[redigera | redigera wikitext]BGjournal är en tidskrift om botaniska trädgårdar. Den ges ut två gånger om året av Botanic Gardens Conservation International (BGCI).[6]
Databaser
[redigera | redigera wikitext]BGCI tillhandahåller flera databastjänster för att stödja sitt arbete och underlätta samarbete inom det globala nätverket av botaniska trädgårdar, två av de är plantsearch och gardensearch:
Plantsearch
[redigera | redigera wikitext]Plantsearch är ett globalt verktyg för att få tillgång till och dela information om levande samlingar som underhålls av botaniska trädgårdar. Databasen innehåller information på taxonnivå från över 1 100 samlingar av levande/livskraftiga växter, frön, pollen och växtvävnad. Verktyget används för att lokalisera och koppla samman taxa och samlingar av intresse, identifiera globala och regionala trender i botaniska trädgårdars ex situ-bevarandekapacitet, och för att spåra framsteg i implementeringen av internationella policyer som Global Biodiversity Framework och Global Strategy for Plant Conservation (GSPC).[7]
Gardensearch
[redigera | redigera wikitext]GardenSearch är den enda globala informationskällan för alla botaniska trädgårdar världen över. Förutom tusentals botaniska trädgårdar och arboreta inkluderar databsen även djurparker, genbanker och fröbanker, samt vävnadskultur- och kryokonserverade samlingar. Databasen används för att lokalisera trädgårdar i olika regioner, koppla samman potentiella samarbetspartners genom att identifiera trädgårdar med specifika egenskaper, faciliteter och program, samt för att identifiera globala trender inom botaniska trädgårdars bevarandeförmåga.[8]
Ekonomi och organisation
[redigera | redigera wikitext]För räkenskapsåret som avslutades 31 december 2022 uppgick BGCIs totala intäkter till närmare 3 miljoner pund. Vid samma tidpunkt hade organisationen 28 anställda och 13 förvaltare.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Our Organisation & Strategy”. Botanic Gardens Conservation International. https://www.bgci.org/about/about-bgci/our-organisation-strategy/. Läst 24 september 2024.
- ^ ”BGCI GardenSearch”. gardensearch.bgci.org. https://gardensearch.bgci.org/search?filter%5Bbgci%5D=yes&sort=relevance&page%5Bnumber%5D=1&page%5Bsize%5D=100. Läst 24 september 2024.
- ^ O'Donnell, Katherine; Sharrock, Suzanne (2017-12-01). ”The contribution of botanic gardens to ex situ conservation through seed banking”. Plant Diversity 39 (6): sid. 373–378. doi:. ISSN 2468-2659. PMID 30159531. PMC: PMC6112331. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2468265917300835. Läst 24 september 2024.
- ^ Davis, Kate; Smit, Martin F.; Kidd, Martin; Sharrock, Suzanne; Allenstein, Pamela (2015-05-01). ”An access and benefit-sharing awareness survey for botanic gardens: Are they prepared for the Nagoya Protocol?”. South African Journal of Botany 98: sid. 148–156. doi:. ISSN 0254-6299. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0254629915000162. Läst 24 september 2024.
- ^ Gratzfeld, Joachim; Wen, Xiangying; Jones, Meirion; Rivers, Malin (2022-06-01). ”Safeguarding China’s native trees – A review of integrated conservation practices between 2008 and 2020”. Global Ecology and Conservation 35: sid. e02101. doi:. ISSN 2351-9894. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2351989422001032. Läst 24 september 2024.
- ^ ”BGjournal | JSTOR” (på engelska). www.jstor.org. https://www.jstor.org/journal/bgj. Läst 24 september 2024.
- ^ ”About PlantSearch”. Botanic Gardens Conservation International. https://www.bgci.org/resources/bgci-databases/plantsearch/. Läst 24 september 2024.
- ^ ”About GardenSearch”. Botanic Gardens Conservation International. https://www.bgci.org/resources/bgci-databases/gardensearch/. Läst 24 september 2024.
- ^ ”Charity Commission for England and Wales - BOTANIC GARDENS CONSERVATION INTERNATIONAL”. Arkiverad från originalet den 24 september 2024. https://web.archive.org/web/20240924165710/https://register-of-charities.charitycommission.gov.uk/en/charity-search/-/charity-details/4000883?p_p_auth=gwQtN0mF. Läst 24 september 2024.