Bombus haemorrhoidalis
| Bombus haemorrhoidalis | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Humlor Bombus |
| Undersläkte | Orientalibombus[1] |
| Art | B. haemorrhoidalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bombus haemorrhoidalis | |
| Auktor | Smith, 1852[2] |
| Synonymer | |
|
Bombus assamensis Bingham, 1897[3] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Bombus haemorrhoidalis (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor (Bombus). Den lever i Central- och Sydasien.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Huvud och mellankropp är svarta; vissa individer har dock gråaktig päls på mellankroppens sidor. De två främsta tergiterna[a] är vanligen blekgula (drottningen har dock vanligen rent vit päls på de två första tergiterna i stället för blekgul[4]) och resten av bakkroppen är röd. Vissa individer kan dock ha tredje och även fjärde tergiterna svarthåriga.[5] [6] Arten är ett tämligen stort bi; drottningen har en kroppslängd på mellan 26 till 27 mm, arbetarna på omkring 20 mm, och drönarna (hanarna) på 18 till 19 mm.[7]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Bombus haemorrhoidalis är en bergsart, men går inte speciellt högt upp; den förefaller vanligast på höjder under 2 000 m.[6]
Arten är polylektisk, den besöker blommande växter från många olika familjer, som balsaminväxter, katalpaväxter, vindeväxter, gurkväxter, kransblommiga växter, ärtväxter, potatisväxter, verbenaväxter, malvaväxter[8] och akantusväxter.[6].
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten finns i Himalaya och Sydostasien (Laos, Thailand och Vietnam).[6] Den har även iakttagits i Zhejiang i östra Kina.[9]
Kommersiell användning
[redigera | redigera wikitext]Det är sedan 1980-talet vanligt att humlor odlas kommersiellt för att användas vid pollinering, inte minst av växthusodlade frukter. Den typen av verksamhet medför emellertid problem när de odlade humlorna importeras till områden där de inte finns naturligt: Humlorna kan exempelvis föra med sig sjukdomar som de lokala humlorna inte har någon immunitet mot, och de kan rymma och etablera sig lokalt, och fungerar då som invasiva arter som konkurrerar om födan med de inhemska humlorna.[10] För att undvika sådana problem har det gjorts försök i Pakistan, där Bombus haemorrhoidalis är vanlig, med att använda denna humla som pollinatör av växthusodlade tomater. Enligt de forskare som utförde försöket var detta framgångsrikt, de odlade Bombus haemorrhoidalis var lika framgångsrika som mörk jordhumla, en vanlig, kommersiell pollinerare.[11]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Orientalibombus” (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/or.html. Läst 13 januari 2015.
- ^ ”Bombus haemorrhoidalis Smth, 1852” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+haemorrhoidalis. Läst 25 april 2010.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Bombus haemorrhoidalis Smith, 1852” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714917#null. Läst 5 oktober 2024.
- ^ Poonam Dhiman, Mahender Singh Thakur (2024). ”Taxonomic characterization of Bombus haemorrhoidalis from different regions of Western Himalaya” (på engelska) (PDF, 519 kB). Journal of Entomology and Zoology Studies 12 (1). doi:. https://www.entomoljournal.com/archives/2024/vol12issue1/PartB/12-1-24-539.pdf. Läst 4 oktober 2024.
- ^ Paul Williams (25 april 1991). ”The bumble bees of the Kashmir Himalaya (Hymenoptera: Apidae, Bombini)” (på engelska) (PDF (6,42 MB)). Bulletin of the British Museum (Natural History) (Entomology) 60: 1-204. Natural History Museum, London. sid. 164-165. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Williams91_Kashmir5_figs.pdf. Läst 21 april 2010. (illustrationer)
- ^ [a b c d] Paul Williams (25 april 1991). ”The bumble bees of the Kashmir Himalaya (Hymenoptera: Apidae, Bombini)” (på engelska) (PDF (4,73 MB)). Bulletin of the British Museum (Natural History) (Entomology) 60: 1-204. Natural History Museum, London. sid. 58-61. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Williams91_Kashmir3_species.pdf. Läst 21 april 2010. (arter)
- ^ Chauhan Avinash, Rana BS, Katna Sapna, Rana Kiran (2016). ”Morphometric studies on bumble bee, Bombus haemorrhoidalis Smith” (på engelska). International Journal of Farm Sciences 6 (1). ISSN 2250-0499. https://www.indianjournals.com/ijor.aspx?target=ijor:ijfs&volume=6&issue=1&article=013&type=pdf. Läst 4 oktober 2024.
- ^ Shivani Sharma, Gaurav Sharma och Namita Joshi (2023). ”Bumble bee, Bombus haemorrhoidalis Smith, 1852 (Apoidea: Hymenoptera) - a significant Pollinator and Bio-indicator species of the lower Shiwalik ranges in the Western Himalayan states of India” (på engelska). Records of the Zoological Survey of India 123 (i2S). doi:. ISSN 2581-8686. https://recordsofzsi.com/index.php/zsoi/article/download/172532/116833/416960?__cf_chl_tk=LKNf7VNjVcVzHYadcx4rFXDFqqaEmwCptk9DEMKYPYw-1728014467-0.0.1.1-4969. Läst 4 oktober 2024.
- ^ ”Map of Bombus haemorrhoidalis” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Bombus+haemorrhoidalis. Läst 25 april 2010.
- ^ ”Commercial bumblebees position statement” (på engelska). Bumblebee Conservation Trust. 2024. https://www.bumblebeeconservation.org/what-we-do/our-position-statements/commercial-bumblebees-position-statement/. Läst 6 oktober 2024.
- ^ Umer Ayyaz Aslam Sheikh, Munir Ahmad, Muhammad Asif Aziz, Muhammad Imran, Junaid Rahim, T’ai Roulston, Shengnan Guo och Cheng Sun (2024). ”Rearing of Native Bumblebee Species Bombus haemorrhoidalis for Greenhouse Pollination in Pakistan” (på engelska). MDPI Journal (Agriculture) (Basel, Schweiz) 14 (4). doi:. https://www.mdpi.com/2077-0472/14/4/590. Läst 4 oktober 2024.
|