Bofors BONUS
| Bofors BONUS Bofors Nutating Shell | |
 BONUS 155 mm Construction | |
| Typ | Multipelstridsdel |
|---|---|
| Ursprungsland |  Sverige |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 2000– 2003– (Sverige) |
| Används av | Finland, Frankrike, Sverige, USA |
| Produktionshistoria | |
| Designer | BAE Systems Bofors/GIAT Industries |
| Designdatum | 1986–2003 |
| Tillverkare | BAE Systems Bofors/Nexter Munitions[1] |
| Specifikationer | |
| Vikt | 47 kg |
| Diameter | 155 mm (granat) 138 mm (substridsdel) |
| Stridsspets | 2 × substridsdelar med RSV4 |
| Stridsspetsvikt | 2 × 6,5 kg |
| Tändrör | Ställbart tidanslagsrör[2] |
| Motor | Basflödesaggregat |
| Målsökare | Infraröd målsökare, LIDAR |
| Prestanda | |
| Räckvidd | L/28 eldrör: 25 km[3] L/39 eldrör: 27–30 km[3][4] L/52 eldrör: 35 km[3] |
Bofors BONUS (kort för Bofors Nutating Shell, "Bofors nuterande granat")[5] är en 155 mm kaliber måldetekterande artillerigranat med multipelstridsdel och basflödesladdning, laddad med två takslående substridsdelar med projektilbildande RSV, avsedd för bekämpning av stridsfordon genom indirekt eld.[4] Granaten är utvecklad mellan svenska BAE Systems Bofors och franska GIAT Industries och beskrivs av tillverkarna som en "takslående pansarvärnsgranat" (engelska: Top-Attack Anti-Armour Shell).[6]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Bonus är konstruerad för 155 mm NATO-standardiserade artilleripjäser och är avsedd som komplement till direktriktade pansarvärnssystem.[4] Granaten har en basflödesladdning i bakänden som ger ökad skottvidd jämte traditionella artillerigranater. Stridsdelen är av multipeltyp och innehåller två målavkännande substridsdelar med IR-målsökare och RSV4-laddning för bekämpning av pansarskyddande mål.
Vid funktion skjuts granaten indirekt mot ett förutsett mål och påbörjar verkansfasen när denna befinner sig runt 800 till 2 200 meter ovanför målområdet.[6] Verkansfasen utlöses av ett förtemperat tidanslagsrör[2] (även kallad induktivt tändrör, vilken temperas i ansättningsförloppet), varvid granatens substridsdelar skjuts ut ur granatkroppen och börjar falla mot målområdet. Substridsdelarna har en asymmetrisk vinge, vilket gör att de faller i en korkskruvsliknande bana. Vid 175 meters höjd aktiveras deras målsökare, som börjar avsöka marken efter värmekällor som överensstämmer med signaturen av ett stridsfordon. Multipelstridsdelarna verkar oberoende av varandra,[4] och en substridsdel hinner avsöka ett område på ungefär 32 000 m² (cirka 3 hektar) under de cirka fyra sekunder den är aktiv, vilket motsvarar en cirkel om 200 meters diameter.[7][6] Om ett mål upptäcks utlöses RSV4-laddningen och en explosivt formad projektil skjuts mot målet med en utgångshastighet av 2000 meter per sekund.[6] Om inget mål upptäcks utlöses laddningen när substridsdelen når marken för att förhindra blindgångare.[6]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Granaten brukas i Sverige på Artillerisystem 08. Den går under benämningen 155 mm Bonusgranat enligt AMKAT vilket avviker från Sveriges klassiska benämningssystem.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- youtube.com – Bofors 155 BONUS - Artillery delivered 155mm sensor-fuzed munition (BAE Systems Bofors reklamvideo)
- youtube.com – BAE Systems 155 BONUS Mk 2 (BAE Systems Bofors reklamvideo)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bofors 155 Bonus, tidigare version.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”BOFORS DEFENCE - SMART MORTAR AND ARTILLERY AMMUNITION”. http://hindunet.org/home/sciences/vanashree/Smartsystem/Army%20Technology%20-%20Bofors%20Defence%20-%20Smart%20Mortar%20and%20Artillery%20Ammunition.htm.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Till Försvarsmakten upphandlas 155 millimeters specialammunition”. valtioneuvosto.fi. 24 februari 2023. https://valtioneuvosto.fi/sv/-/till-forsvarsmakten-upphandlas-155-millimeters-specialammunition. Läst 26 februari 2023.
- ^ [a b c] Ammunitionskatalog Data och bild 2014. FMV. 2014. sid. 114
- ^ [a b c] ”Handbok artilleripjäser och eldrörsvapen 1800 - 2000 av Leif Mårtensson”. Arkiverad från originalet den 26 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210126052648/https://www.sfhm.se/contentassets/84a6e4f1b2ce4e2b96c4ba578a41c503/sfhm-skriftserie_handbok-artilleripjaser-och-eldrorsvapen-1800-2000.pdf. Läst 26 februari 2023.
- ^ [a b c d] ”Försvar samt beredskap mot sårbarhet, Förslag till statsbudget för 2004”. Sveriges regering. regeringen.se. 2003. sid. 120. https://www.regeringen.se/contentassets/2c39320a36d346429ddc39c4ef124afe/utgiftsomrade-6-forsvar-samt-beredskap-mot-sarbarhet/. Läst 26 februari 2023.
- ^ ”Bonus from Bofors” (på engelska). International Defense Review (Jane's Information Group) 19: sid. 495. 4/1986. https://archive.org/details/sim_janes-international-defense-review-idr_1986_19_4/page/494/mode/2up?q=NUtating. Läst 27 februari 2023.
- ^ [a b c d e] ”Bofors 155 BONUS - Artillery delivered 155mm sensor-fuzed munition” (reklamvideo). BAE Systems Bofors. https://www.youtube.com/watch?v=FgNTO-4ukkk. Läst 26 februari 2023.
- ^ ”Bofors 155mm BONUS” (på engelska) (pdf-broschyr). BAE Systems AB. baesystems.com. https://www.baesystems.com/en-media/uploadFile/20221005191817/1434555555732.pdf. Läst 26 februari 2023.