Hoppa till innehållet

Bo G. Erikson

Från Wikipedia
För liknande namn, se Bo Eriksson.
Bo G. Erikson
Född16 juni 1933 (91 år)
Uppsala församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFörfattare, journalist, TV-programledare
BarnMartin Erikson, "E-Type"
Utmärkelser
Stora journalistpriset (1975)
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1994)[2]
Karin Gierows pris (1995)
Redigera Wikidata

Bo Gustaf Erikson, känd som Bo G. Erikson, född 16 juni 1933 i Uppsala församling, Uppsala län,[3] är en svensk journalist, programledare, producent och författare.

Erikson, uppväxt i Norby, Uppsala, blev filosofie magister i Uppsala i historia och litteraturhistoria 1959, var anställd på Upsala Nya Tidning 1959–1963, på Dagens Nyheter 1963–1965, på Sveriges Radios Dagens eko 1965–1969, TV 2 Rapport 1969–1973 och blev chef för vetenskapsredaktionen på Kanal 1 1987. Åren 1971–2003 ledde han det populärvetenskapliga TV-programmet Vetenskapens värld. Parallellt med denna serie producerade Erikson en rad internationella vetenskapliga TV-dokumentärer i ekonomisk samproduktion med Sveriges Television, BBC, WGBH i Boston, tyska NDR, italienska RAI, japanska NHK samt de nordiska länderna. Flera produktioner tillkom i samarbete med fotografen Lennart Nilsson (Sagan om livet) och arkeologen Björn Ambrosiani (Birka Vikingastaden). Sedan 1993 drivs företaget Bo G Erikson Television AB tillsammans med hustrun Madeleine von Rohr.

Under studieåren i Uppsala ledde Erikson en egen jazzorkester. Sonen Martin är artisten E-Type.

  • Kring Fyris: Uppsala då och nu (1963)
  • Denna härliga insjö: en lättsinnig krönika om Mälargods vid Uppsala och Västerås (1967)
  • Sagan om Sverige (1985)
  • A Scandinavian Saga (1987)
  • Birka Vikingastaden (1–5, 1991–96)
  • Vikingar i vetenskapens värld (1998)
  • Kungen av Birka: Hjalmar Stolpe arkeolog och etnograf (2015)
  • Expedition Vanadis. En etnografisk världsomsegling 1883-1885 (2021)
  • The Vanadis Expedition. An Ethnographic Voyage Around the World 1883-1885 (2021)

TV-dokumentärer i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Världens vapen, 6x50 min (1975)
  • En resa genom människokroppen (1977)
  • Det första svenska provrörsbarnet (1982)
  • Sagan om livet (1982)
  • The Baby - musikal Broadway, New York (1983)
  • Sagan om Sverige, 3x50 (1985)
  • Vårt inre universum, 3x50 (1989)
  • Birka Vikingastaden, 6x60 (1991-96)
  • Livets mirakel, 3x60 (1996)
  • Titanics glömda syster (1997)
  • Vikingar i öst & Vikingar i väst (1999)
  • Kärlekens mirakel (1999)
  • Nobelpriset 100 år (2001)
  • John Ericsson - ett jubilerande geni (2003)
  • Flyget i Sverige, 2x60 (2003)
  • Berättelser från det lärda Uppsala, 5x30 (2005-2007)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Stora journalistpriset (1975)
  • Club 100-priset (1975)
  • Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1994)[4]
  • Svenska Akademiens Karin Gierow-pris (1995)
  • Nils Gustav Rosén-priset (1999)
  • Medalj 8:e storleken Serafimerordens band (2000)
  • Bureus-priset, Kungl Gustav Adolf Akademien (2016)
  • Hedersledamot Uplands nation, Uppsala (2017)
  • Grand Prix Festival International, Paris (1977)
  • Best Foreign TV Programme Award, London (1982)
  • The Peabody Award, USA (1982)
  • Gold Award, New York Film & TV Festival (1982)
  • Prix Futura, Berlin (1983)
  • International Emmy Award, New York (1983)
  • Prix Italia (1984)
  • National Emmy Award, New York (1984)
  • Magnolia Award, Shanghai TV Festival (1992)
  • Prix Leonardo Grand Prix (1993)
  • International Emmy Award, New York (1996)
  • Grand Prix, Science Film Festival, Montreal (1996)
  • Grand Prix, The Golden Dragon, Beijing (1999)
  1. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 4 januari 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 7 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 2000: Erikson, Bo Gustaf (1933-06-16) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  4. ^ ”Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens hedersdoktorer”. https://www.uu.se/om-uu/akademiska-traditioner/priser-utmarkelser/hedersdoktorer/teknisk-naturvetenskapliga/. Läst 7 oktober 2019. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]