Blyglas
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/03/Star_Collection.jpg/240px-Star_Collection.jpg)
Blyglas är glas som innehåller blyatomer. Traditionellt och på grund av gångna tiders analysmetoder redovisas blyinnehållet oftast som blyoxid, PbO. Värdet är nära rent bly, då blyoxid innehåller 92,83 % bly.[1]
Även kristallglas för bruksföremål och dekor består ofta av glas med viss blyhalt.
Blyglas är även benämningen för glas som är vanligt i kyrkofönster bestående av många olikfärgade glas. De innehåller vanligtvis inte bly, men är infattade i bly, vilket ger namnet i dessa fall.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Glaset används ofta som strålskärm inom vården och industrin där patienter och föremål behöver kunna överskådas under tiden de exponeras för röntgen- eller gamma-strålning.
Kvaliteter
[redigera | redigera wikitext]Blyglas som används för strålskärmning består huvudsakligen av bly (räknat som blyoxid mer än 55%), kisel och syre samt ytterligare grundämnen. Glas med högre halt av bly skärmar av strålning effektivare.
Vikten och tjockleken påverkas av den blyekvivalens som man vill uppnå. Exempelvis 2 mm blyekvivalens för att skärma röntgenstrålning vid 60–150 kV ger ett 9 mm tjockt glas som väger 40 kg/m². Ett glas som skärmar gamma-strålar effektivare genom blyekvivalensen 7,5 mm Pb kan vara 21,8 mm tjockt och väga 113 kg/m².
Storlekar finns upp till 1200 × 2600 mm på marknaden.
Bearbetning
[redigera | redigera wikitext]Blyglaset kan bearbetas på många sätt, till exempel skäras till önskad form med viss radie eller med hål för handskuttag.
Laminering av blyglas ökar dess slag- och reptålighet. De används i mobila skärmar eller kilar där personskydd behövs.
Miljökonsekvenser
[redigera | redigera wikitext]Kasserat blyglas deponeras eftersom det inte fäller ut bly ur miljösynpunkt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Informationen är hämtad från Strålskydd Radiation Shielding Europe AB med tillstånd. stralskydd.com
- Informationen redigerad av Anna Arnlund med tillstånd glasteknik.se
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Robert C. Weast, Handbook of chemistry and physics, 1976-1977, CRC press inc, gravimetric factors and their logarithms, sidan B-194