Blåkindad safir
Blåkindad safir Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Seglar- och kolibrifåglar Apodiformes |
Familj | Kolibrier Trochilidae |
Släkte | Chlorestes L. Reichenbach, 1854 |
Art | Blåkindad safir C. notata |
Vetenskapligt namn | |
§ Chlorestes notata | |
Auktor | Reich, 1793 |
Utbredning | |
Synonymer | |
Safirkolibri Chlorostilbon notatus Chlorestes notatus |
Blåkindad safir[2] (Chlorestes notata) är en sydamerikansk fågelart i familjen kolibrier.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Blåkindad safir är 8,9 centimeter lång och väger 3,8 gram. Näbben är ganska rak. Den övre delen är svart och den undre rödaktig. Hannens fjäderdräkt är huvudsakligen grön, mörkare på ovansidan, med vita lår, en delad metalliskt blå stjärt och blå övre struphalva. Honan skiljer sig från hannen genom att hon är grönfläckigt vit på den nedre delen. Sången är ett högfrekvent metalliskt ssooo-ssooo-ssooo.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Blåkindad safir delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]
- Chlorestes notata notata – förekommer från norra Colombia till Venezuela, Trinidad, Tobago, Guyana och östra Brasilien.
- Chlorestes notata puruensis – förekommer från sydöstra Colombia till nordöstra Peru och nordvästra Brasilien
- Chlorestes notata obsoleta – förekommer i nordöstra Peru (nedre Rio Ucayali nära Rio Napos utlopp)
Släktskap
[redigera | redigera wikitext]Traditionellt behandlas blåkindad safir som enda art i släktet Chlorestes. Genetiska studier[4] visar dock att den är nära släkt med fyra andra kolibriarter tidigare placerade i släktena Juliamyia, Hylocharis och Amazilia. Dessa inkluderas allt oftare i Chlorestes.[5]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Denna fågel lever i skogar och ibland i odlade områden med stora träd. Honan lägger äggen i ett djupt skålformat bo som tillverkas av lav och andra fintrådiga växtmaterial och placeras på en horisontell trädgren. Ruvningstiden är 16 dagar och ungarna tillbringar ytterligare 18-19 dagar i boet efter kläckningen innan de är flygfärdiga.
Blåkindad safir äter insekter och nektar, huvudsakligen i träd, men ibland på klängväxter eller mindre växter som Heliconia.
Status
[redigera | redigera wikitext]Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1] Den beskrivs som ganska vanligt förekommande.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Denna text är delvis baserad på en översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Blue-chinned Sapphire, läst 2009-06-08.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2016 Chlorestes notata . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
- ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör blåkindad safir.
- Wikispecies har information om blåkindad safir.
- Läten på xeno-canto.org
|