Blå visseltrast

	Blå visseltrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Myophonus
Art	Blå visseltrast; M. caeruleus
Vetenskapligt namn
	§ Myophonus caeruleus
Auktor	(Scopoli, 1786)

Blå visseltrast^[2] (Myophonus caeruleus) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar, störst i familjen och vida spridd i bergstrakter.^[3]

Utbredning och systematik

Blå visseltrast delas in i sex underarter med följande utbredning:^[3]

Myophonus caeruleus caeruleus – västra Kina (Sichuan), övervintrar söderut till södra Kina och norra Indokina
flavirostris-gruppen
- Myophonus caeruleus temminckii – Centralasien till norra Indien, Pakistan, sydöstra Tibet och Myanmar
- Myophonus caeruleus eugenei – nordöstra Assam till södra Burma, norra Thailand, sydvästra Kina och Indokina
- Myophonus caeruleus crassirostris – norra Malackahalvön
- Myophonus caeruleus dichrorhynchus – södra Malackahalvön samt Sumatra
- Myophonus caeruleus flavirostris – förberg och bergsskogar på Java

Vid ett tillfälle har arten påträffats i Iran, 28 november 1900.^[4]

Familjetillhörighet

Släktet placerades tidigare med trastar i Turdidae, men DNA-studier visar att arterna är trastlika flugsnappare närmast blåpannad visseltrast (Cinclidium frontale), klyvstjärtar och Tarsiger.^[5]^[6]

Utseende

Blå visseltrast är med en kroppslängd på 31-35 cm och en vikt mellan 136 och 231 gram störst och kraftigast fågel i familjen flugsnappare.^[7] Fjäderdräkten är mörkt violettblå med glänsande fjäderspetsar utom på tygeln, buken och under stjärten. Vingtäckarna har en något annan blå nyans och mellersta täckarna har små vita fläckar. Näbben är vanligtvis gul. Könen liknar varandra.^[8]^[9]^[10]^[11]

Variationer hos underarterna

Flera av underarterna har avvikande detaljer i fjäderdräkten. Kinesiska nominatformen har svart näbb, eugenei söderut in i Thailand saknar de vita fläckarna på vingen och dichrorhynchus ännu längre söderut samt på Sumatra har mindre glänsande fläckar. Underarten flavirostris på Java, som föreslagits utgöra en egen art,^[12] har tjockast näbb.^[8]^[13]

Levnadssätt

Arten förekommer i tempererade skogar samt subtropiska eller tropiska fuktiga bergsskogar. Den ses ensam eller i par när den vänder på löv eller småstenar på jakt efter föda.^[14] Den är aktiv långt efter skymning och under häckningstid (april till augusti) kan den sjunga i mörker när få andra arter hörs. Fågeln bygger ett skålformat bo av mossa och rötter som placeras i en hålighet eller på en avsats intill ett vattendrag. Den lägger vanligtvis tre till fyra ägg, ibland i två kullar.

Blå visseltrast lever av frukt, mask, insekter, krabbor och sniglar. I fångenskap har den också setts döda och äta möss, och i det vilda har den noterats även ta småfåglar.^[10]^[15]^[16]

Status och hot

Artens population har inte uppskattats, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig men rätt glest utbredd.^[7]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Myophonus caeruleus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 200. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ [a b] Peter, Clement (2001). Thrushes. Princeton University Press. ISBN 978-0691088525.
^ [a b] Delacour, J (1942). ”The Whistling Thrushes”. Auk 59 (2): sid. 246–264. doi:10.2307/4079555. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v059n02/p0246-p0264.pdf.
^ Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Washington DC and Barcelona: Smithsonian Institution and Lynx Edicions. 2005. Sid. 371.
^ [a b] Ali, S & Ripley, SD (1998). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 9 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 81–84.
^ Oates, EW (1889). The Fauna of British India. Birds. Volume 1. London: Taylor and Francis. Sid. 178–180. https://archive.org/stream/birdsindia01oaterich#page/178/mode/1up.
^ Collar, N. (2018). Blue Whistling-thrush (Myophonus caeruleus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58399 9 oktober 2018).
^ Deignan HG; Paynter RA Jr & Ripley, S D (1964). Mary, E. red. Check-list of birds of the world. Volume 10. Cambridge, Massachusetts: Museum of Comparative Zoology. Sid. 142–144. https://www.biodiversitylibrary.org/page/14486331.
^ Baker, ECS (1924). The Fauna of British India. Birds. Volume 2 (2nd). London: Taylor and Francis. sid. 180–181. https://archive.org/stream/BakerFbiBirds2/bakerFBI2#page/n208/mode/1up.
^ Astley, HD (1903). ”The Blue Whistling Thrush Myiophoneus temmincki”. Avicultural Magazine 1 (6): sid. 196–201. https://archive.org/stream/aviculturalmagaz01avic#page/196/mode/1up.
^ Way, ABM (1945). ”Whistling Thrush (Myophonus caeruleus) preying on other birds”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 45 (4): sid. 607. https://biodiversitylibrary.org/page/48127397.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör blå visseltrast.
Bilder & media
Wikispecies har information om Myophonus caeruleus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Myophonus caeruleus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Mitchell-4] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 200. ISBN 978-84-941892-9-6

[s-5] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-6] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[Clement-7] [a b] Peter, Clement (2001). Thrushes. Princeton University Press. ISBN 978-0691088525.

[delacour-8] [a b] Delacour, J (1942). ”The Whistling Thrushes”. Auk 59 (2): sid. 246–264. doi:10.2307/4079555. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/auk/v059n02/p0246-p0264.pdf.

[pcr-9] Birds of South Asia. The Ripley Guide. Volume 2. Washington DC and Barcelona: Smithsonian Institution and Lynx Edicions. 2005. Sid. 371.

[hbk-10] [a b] Ali, S & Ripley, SD (1998). Handbook of the Birds of India and Pakistan. Volume 9 (2nd). New Delhi: Oxford University Press. Sid. 81–84.

[11] Oates, EW (1889). The Fauna of British India. Birds. Volume 1. London: Taylor and Francis. Sid. 178–180. https://archive.org/stream/birdsindia01oaterich#page/178/mode/1up.

[hbw-12] Collar, N. (2018). Blue Whistling-thrush (Myophonus caeruleus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58399 9 oktober 2018).

[peters-13] Deignan HG; Paynter RA Jr & Ripley, S D (1964). Mary, E. red. Check-list of birds of the world. Volume 10. Cambridge, Massachusetts: Museum of Comparative Zoology. Sid. 142–144. https://www.biodiversitylibrary.org/page/14486331.

[14] Baker, ECS (1924). The Fauna of British India. Birds. Volume 2 (2nd). London: Taylor and Francis. sid. 180–181. https://archive.org/stream/BakerFbiBirds2/bakerFBI2#page/n208/mode/1up.

[15] Astley, HD (1903). ”The Blue Whistling Thrush Myiophoneus temmincki”. Avicultural Magazine 1 (6): sid. 196–201. https://archive.org/stream/aviculturalmagaz01avic#page/196/mode/1up.

[16] Way, ABM (1945). ”Whistling Thrush (Myophonus caeruleus) preying on other birds”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 45 (4): sid. 607. https://biodiversitylibrary.org/page/48127397.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]