Blå elminia

	Blå elminia; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Blå elminia i Kamerun
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Feflugsnappare; Stenostiridae
Släkte	Elminia
Art	Blå elminia; E. longicauda
Vetenskapligt namn
	§ Elminia longicauda
Auktor	(Swainson, 1838)
Utbredning

Blå elminia^[2] (Elminia longicauda) är en afrikansk fågel i familjen feflugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Blå elminia är en 15-18 centimeter^[4] lång tjusig, blå fågel med kort tofs och lång stjärt. Stjärt och ovansida är lysande blå eller cyanblå, med svart tygel och svarta blåkantade vingpennor. Undersidan är gråblå till vitaktig nedåt mot buken. Ben och näbb är svarta. Ungfågeln är dovare färgad med bleka gråaktiga fläcar på hvuud och vingtäckare.^[5]

Läte

Sången är en långsam och rätt slumpmässigt ihopsatt ramsa av tonlösa visslingar,^[4] medan locklätet är ett lågmält "tsip".^[5]

Utbredning och systematik

Blå elminia delas in i två underarter:^[3]

E. l. longicauda – förekommer från Senegal till Gambia och Nigeria
E. l. teresita – förekommer från Kamerun söderut till norra Angola och österut till Sydsudan, västra Kenya och nordvästligaste Tanzania

Familjetillhörighet

Tidigare behandlades elminior som medlemmar av familjen monarker (Monarchidae). DNA-studier^[6] har dock förvånande nog visat att de är nära släkt med en handfull andra både afrikanska och asiatiska flugsnapparliknande arter som tidigare haft sin hemvist i helt andra familjer. Numera lyfts de ut till en egen familj, feflugsnappare (Stenostiridae).

Levnadssätt

Arten bebor låglänta fuktiga skogar, mangroveträsk, galleriskogar, bergsskogar, trädgårdar, trädbevuxen jordbruksmark samt fuktig savann.^[5]^[4] Den födosöker gracilt med utbredd stjärt och halvöppna vingar i lövverket, tillfälligt även på marken och flugsnappande.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.^[7]

Namn

Det vetenskapliga tillika svenska släktesnamnet kommer av St Georges d’Elmina, en hamn i Nederländska Guldkusten, idag Ghana.^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Elminia longicauda . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b c] ”Blue Crested-flycatcher (Elminia longicauda)”. HBW Alive. Lynx Edicions. http://www.hbw.com/species/blue-crested-flycatcher-elminia-longicauda. Läst 9 november 2016.
^ [a b c d] Borrow, Nik; Demey, Ron (2001). Birds of Western Africa. A & C Black. sid. 665–666. ISBN 0-7136-3959-8
^ Nguembock, B., J. Fjeldså, C. Cruaud, and E. Pasquet (2008), Molecular phylogenetic analysis of all members of the genus Elminia confirms their presence within the Stenostiridae clade, Zool. Scripta 37, 591-602.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Elminia longicauda.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör blå elminia.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Elminia longicauda . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[HBW-4] [a b c] ”Blue Crested-flycatcher (Elminia longicauda)”. HBW Alive. Lynx Edicions. http://www.hbw.com/species/blue-crested-flycatcher-elminia-longicauda. Läst 9 november 2016.

[B&D-5] [a b c d] Borrow, Nik; Demey, Ron (2001). Birds of Western Africa. A & C Black. sid. 665–666. ISBN 0-7136-3959-8

[6] Nguembock, B., J. Fjeldså, C. Cruaud, and E. Pasquet (2008), Molecular phylogenetic analysis of all members of the genus Elminia confirms their presence within the Stenostiridae clade, Zool. Scripta 37, 591-602.

[7] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]