Bjärsjölagård
| Bjärsjölagård | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Sjöbo kommun |
| Distrikt | Östra Kärrstorps distrikt, Öveds distrikt |
| Höjdläge | 116 m ö.h. |
| Koordinater | 55°43′21″N 13°41′10″Ö / 55.72250°N 13.68611°Ö |
| Area | 71 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 399 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 275 95 |
| Riktnummer | 0415 |
| Tätortskod | T3360[2] |
| Beb.områdeskod | 1265TB102 (1960–)[3] |
| Geonames | 2722341 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Bjärsjölagård | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Bjärsjölagård är en tätort i Sjöbo kommun i Skåne län.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Byn har fått sitt namn från Bjärsjölagårds slott, som är en sammanskrivning av Bjärsjö och ladugård. Det gamla danska[4] (skånska) namnet på slottet var Bjerröds Ladugård.[5] [6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bjärsjölagårds stationssamhälle i Östra Kärrstorps socken utvecklades efter tillkomsten av Ystad-Eslövs järnväg. År 1865 nådde den Bjärsjölagård och året därpå fullbordades järnvägen till Eslöv. År 1911 invigdes också järnvägslinjen Dalby-Harlösa-Bjärsjölagård, vilken var en sidolinje till Malmö-Simrishamns järnväg (MSJ). Avsikten med denna linje var att den skulle vara början till en ny järnvägslinje till Blekinge och av denna anledning byggdes ett nytt stationshus i Bjärsjölagård, eftersom denna ort då skulle bli en viktig järnvägsknut.
Detta projekt kunde dock aldrig förverkligas och Bjärsjölagård kunde av denna anledning ståta med ett kraftigt överdimensionerat stationshus. Sidolinjen Dalby-Bjärsjölagård blev i stället en mycket olönsam historia och persontrafiken på hela linjen nedlades 1955. Samtidigt nedlades godstrafiken Harlösa-Bjärsjölagård med undantag för bettransporterna som överlevde till året därpå. Huvudlinjen Ystad-Eslöv lades ned 1981, och Bjärsjölagård var därmed inte längre en järnvägsort.
Bjärsjölagård var mellan 1952 och 1970 centralort i då existerande Bjärsjölagårds landskommun.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Bjärsjölagård 1960–2020[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 380 | |||
| 1965 | 356 | |||
| 1970 | 339 | |||
| 1975 | 306 | |||
| 1980 | 336 | |||
| 1990 | 305 | 49 | ||
| 1995 | 308 | 49 | ||
| 2000 | 326 | 49 | ||
| 2005 | 311 | 49 | ||
| 2010 | 324 | 52 | ||
| 2015 | 351 | 74 | ||
| 2020 | 399 | 71 | ||
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 24 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Østdanske stednavne”. web.archive.org. 5 mars 2016. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305022509/http://www.skaanskfremtid.dk/sprog/stednavne.html. Läst 15 februari 2023.
- ^ Björkelund, Gottfrid (1973). Färs härads historia : kulturhistorisk framställning. http://libris.kb.se/bib/1263082. Läst 15 februari 2023
- ^ Persson, Gunnar (1966). Utflykter i Färs : i nuet och det förgångna. http://libris.kb.se/bib/800013. Läst 15 februari 2023
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
