Billnäs
Billnäs | |
Pinjainen (finska) | |
Tätort | |
Svartån i Billnäs år 2014
| |
Land | Finland |
---|---|
Landskap | Nyland |
Kommun | Raseborg |
Församling | Karis-Pojo svenska församling och Pohjan suomalainen seurakunta |
Koordinater | 60°5′7″N 23°38′32″Ö / 60.08528°N 23.64222°Ö |
Tidszon | EET (UTC+2) |
- sommartid | EEST (UTC+3) |
Geonames | 660692 |
Billnäs läge i Nyland
|
Billnäs (finska: Pinjainen) är en bruksort, tätort och stadsdel i Pojo, Raseborgs stad, Finland.[1] Billnäs är belägen vid Kungsvägen och Svartå å väster om Karis. Billnäs hör tillsammans med Pojos övriga bruk till Finlands nationallandskap.[2] Billnäs grundades 1641 då bergmästaren Carl Billsten fick privilegierna att driva bruket vid Karisån.[3]
Billnäs heter Pinjainen på finska, men namnformen Billnäs används även av de finskspråkiga när man talar om den forna bruksortens äldsta delar vid Hammarsmeds- och Bruksvägen, som har välvårdade bruksbyggnader att bese.
De äldsta bostads- och ekonomibyggnaderna är från 1700-talet. Billnäs har tilldelats Europa Nostra-priset för vårdandet av dessa. Bruksgården Villa Billnäs är belägen i Billnäs.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Billnäs ersatte namnet Skavistad på 1600-talet. Billnäs bruk fick sitt namn av brukets grundare Carl Billsten.[4] Till Skavistad bol (skatteenhet) i Pojo socken hörde byarna Pentby, Forsby, Gammelby, Åminne, Estböle på ena sidan om Svartå å, samt Skogäng, Klinkbacka och Lillfors på den andra sidan.[källa behövs]
Billnäs bruk
[redigera | redigera wikitext]På och omkring Skavistad där Billnäs bruk grundades år 1641 hade det sedan medeltiden funnits bebyggelse. Vattenkraften hade i sekler använts för kvarnar som uppfördes på bägge sidor om forsen.[källa behövs]
Carl Billsten, tillhörande en tysksvensk släkt, erhöll 1641 rätt av den svenska kronan att grunda ett järnbruk i Billnäs. Han uppförde två stångjärnshamrar vid det 6-7 meter höga vattenfallet i Billnäs och en masugn vid forsen i Landsbro i Karis. Bergmästaren och brukspatronen Billstens gärning var av central betydelse under begynnelsen av Finlands industrihistoria. Han grundade också Fagervik bruk 1646 och sonen Carl Billsten den yngre grundade Skogby bruk 1682.[5][6]
Billnäs och Fagervik bruken övergick 1723 till släkten Hising, adlad Hisinger. Familjen kom från Köping i Västmanland, och var ursprungligen från ön Hising i nuvarande Göteborg. Det var bröderna Johan Wilhem och Michael Hising, verksamma i Stockholm, som övertog verksamheten. Billnäs bruk drabbades svårt under Stora nordiska kriget, samt av en stor eldsvåda 1775 och en ödeläggande översvämning 1782, men byggdes alltid upp på nytt.[5][6]
På Billnäs tillverkades fram till slutet av 1800-talet endast stångjärn, knippjärn och i mindre skala manufaktursmiden. Åren 1888-90 anlades en spadfabrik och en verktygsfabrik, vilkas alster (spadar, skyfflar, hackor, högafflar, grepar, yxor m.m.) snart överflyglade den äldre produktionen; stångjärnstillverkningen upphörde 1904. Under 1800-talets tre sista decennier var Billnäs landets viktigaste järnbruk.[5]
År 1898 förändrade ägaren, brukspatronen Fridolf Leopold Hisinger, bruket till ett aktiebolag.[7] I början av 1900-talet lades hammarverken ner och man koncentrerade sig på manufaktursmide. [5]
År 1909 inleddes fabrikationen av möbel och skafttillverkningen i större skala, och sågen flyttades ca 300-400 m uppströms. Till bruket tillhörde i början av 1900-talet även 1 200 hektar mark, samt ett stort byggnadsbestånd i Billnäs för de cirka halvtannat tusental personer som var beroende av Billnäs bruk för sin försörjning.[5][8]
Billnäs Bruks Aktiebolags aktiemajoritet övergick åren 1918–1920 till Oy Fiskars Ab och ändrade 1935 namn till O.Y. Billnäs A.B. År 1970 slutade man tillverka kontorsmöbler i Billnäs. Fiskars verksamhet i den äldre industrimiljön i Billnäs upphörde i huvudsak 1989, då en stor del verksamheten flyttades till nya lokaler cirka en halv kilometer bort, mot Karis. Den sista industrin i gamla Billnäs kom att avvecklas år 2002, då även produktionsverktygsfabriken Tooling flyttades i anslutning till saxfabriken.[5][6]
Den gamla bruksmiljön i Billnäs ingår, tillsammans med andra bruksmiljöer i före detta Pojo kommun i Raseborg under namnet Pojo bruk, i ett av Finlands 27 nationallandskap utsedda 1992.[2]
Nutid
[redigera | redigera wikitext]På Billnäs bruks område erbjuds uppköpsmöjligheter, restaurang- och caféverksamhet samt inkvarteringsmöjligheter.[9]
Åren 1999-2009 ordnades festivalen Faces vid Billnäs bruk.
Friluftsleden Kulturvallen mellan Pumpviken i Karis och Billnäs bruk öppnades sommaren 2021 med skyltar skrivna av historiker Kim Björklund och Aapo Roselius(fi).[10][11]
Den medeltida vägsträckan Kungsvägen från Åbo till Viborg löper genom Billnäs bruk parallellt med Karisån (även kallad Svartån).[12]
Personer med anknytning till Billnäs
[redigera | redigera wikitext]- Paavo Berglund, dirigent och violinst, jobbade i Billnäs bruk under andra världskriget
- Edvin Bergroth, industriman, medlem i Billnäs direktion cirka 1890-1910
- Carl Billsten, grundare av Billnäs 1641
- Carl Billsten d.y.(fi), brukspatron på 1600-talet
- Johan Wilhem Hising, brukspatron på 1700-talet
- Michael Hising, brukspatron på 1700-talet
- Fridolf Leopold Hisinger, brukspatron på slutet av 1800-talet
- Robert Höjer, bruksförvaltare på 1690-talet
- Laura Madigan, cirkusartist född i Billnäs 1849
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Illustration över Billnäs i Finland framstäldt i teckningar utkommen 1845-1852.
-
Billnäsbruk på 1880-talet
-
Billnäs bruk år 2014
-
Billnäs med bil cirka 1910-1925, bild av Bernhard Åström
-
Villa Billnäs byggd 1884 brann ner 1915
-
Trädgårdmästarskola avvecklades 1971
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Billnäs”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Billnaes. Läst 20 januari 2022.
- ^ [a b] ”Miljo > Nationallandskapen” (på svenska). www.ymparisto.fi. https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Landskap/Nationallandskap. Läst 24 januari 2022.
- ^ ”Bruksmiljöerna i Pojo”. kulturmiljo.fi Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Museiverket. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=888. Läst 3 oktober 2022.
- ^ ”Billnäs, Pojo - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/1198/billnas-raseborg/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ [a b c d e f] Billnäs i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ [a b c] Tegengren, Helmer (1949). Billnäs Bruks historia (1641-1941)
- ^ Hisinger, Fridolf Leopold i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ Reuter, Jonatan, Industrisamhällen på landsbygden (s. 193-220). Det svenska Finland 1. Helsingfors 1919-1921, s. 204-207.
- ^ ”Billnäs bruk”. Visit Raseborg. https://www.visitraseborg.com/sv/se-och-upplev/slott-och-bruk/billnas-bruk/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ ”Billnäs nya friluftsled och pontonbro öppnades 1.7.2021”. Raseborg. 1 juli 2021. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221003110046/https://www.raseborg.fi/billnas-nya-friluftsled-och-pontonbro-oppnar-172021/. Läst 3 oktober 2022.
- ^ ”Billnäs nya friluftsled Kulturvallen och pontonbron över ån”. Visit Raseborg. 6 juli 2021. https://www.visitraseborg.com/sv/billnas-nya-friluftsled-kulturvallen-och-pontonbron-over-an/. Läst 18 oktober 2022.
- ^ ”Kuninkaantien matkailukartta – Kuninkaantie”. www.kuninkaantie.info. https://www.kuninkaantie.info/sv/kuninkaantien-matkailukartta/. Läst 20 oktober 2022.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Haggrén , Georg (2008–2011). ”Billsten, Carl”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
- Haggrén , Georg (2008–2011). ”Billsten, Carl, den yngre”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
- Haggrén , Georg (2008–2011). ”Hisinger, Johan”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
- Haggrén , Georg (2008–2011). ”Hising, Mikael”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland
- Tegengren, Helmer (1949). Billnäs Bruks historia (1641-1941)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- billnas.fi, Billnäs bruks hemsida
- Karta över Friluftsleden kulturvallen, visitraseborg.com
|