Bilberoende

Bilberoende är fenomenet att samhället är anpassat till bilen, vilket gör det svårt att klara sig utan sådan. Den kan definieras utifrån flera perspektiv och på flera nivåer. Den akademiska litteraturen använder termen bilberoende för att beskriva attityder, beteenden, behov eller infrastrukturlösningar som får människor att välja transport med egen bil istället för andra transportlösningar.

Bakgrund

När Sverige under 50-talet började anpassa samhällena efter det ökande bilanvändandet så skapades förstärkande återkopplingsmekanismer. Fler bilar ger mer trafikstockning vilket ger satsningar på bilcentrerad infrastruktur vilket ger fler bilar. Fotgängare och andra trafikslag får kontinuerligt mindre utrymme och det blir farligare att gå eller cykla bland bilarna när de ökar i antal. Bredare vägar försvårade framkomligheten för andra transportmedel och förorter som låg längre från centrum eller bredde ut sig över större områden låste in människor i ett kulturellt och ekonomiskt bilberoende. De problem som massbilismen för med sig är många och allvarliga så att låsa fast människor i bilanvändning får fruktansvärda konsekvenser, inte bara där bilen används eller där infrastrukturen anpassas till massbilsm utan globalt, även för de som aldrig sett en bil.

Problem

Tillverkningsfasen

Det som brukar kallas från vagga till grind innefattar framtagningen av råmaterial, komponenttillverkning och slutmontering. En bil kan innehålla exempelvis kobolt, glimmer, tenn, tantal, volfram eller guld. Allvarliga risker i samband med utvinning av dessa material inkluderar tvångsarbete och barnarbete, korruption, svaga rättsstater, penningtvätt, brott mot mänskliga rättigheter, påverkan på olika konflikter samt föroreningar från farliga material. Denna fas påverkar inte bara miljön och sociala hållbarhetsfrågor utan även klimatet. Som exempel så släpper produktionen av en Volvo C40 Recharge ut ungefär 25 ton koldioxidekvivalenter. I jämförelse så släppte 2019 en människa i snitt ut mellan 2.6 ton CO2e och 19 ton CO2e per år, beroende på var hen bor och enligt IPCC så bör vi närma oss ett ton CO2e per capita per år för att närma oss klimatmålen.

Användarfasen

Ljudföroreningar

I Sverige så beräknas nästan 20 procent av befolkningen vara utsatta för buller från trafik som översteg riktlinjerna för vad som anses hälsosamt. Detta kan verka störande men buller kan också kopplas till stress, minskad prestationsförmåga, sömnstörningar. Långvarig exponering tycks också öka risken för hjärt- kärlsjukdomar.

Luftföroreningar

Den dåliga luft som följer av bilberoendet associeras med ökade problem med och ökad risk för astma. Trafikens utsläpp ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar. Barn som utsätts för höga halter av trafikföroreningar får inlärningssvårigheter och för utsatta barn under två år så blir skadorna permanenta. Varje år så beräknas luftföroreningar orsaka 6700 förtida dödsfall och den socio-ekonomiska kostnaden för hälsoeffekterna beräknades till cirka 168 miljarder år 2019. Koncentrationen av luftföroreningar är som högst i landets stadskärnor. Detta trots att det är just i urbana miljöer som det är lättast att välja andra färdsätt än bil.

Slitagepartiklar

En sorts luftföroreningar är slitagepartiklar. Utsläppen av mikroplast från däckslitage och vägmarkeringsprodukter är mycket stora och skadar levande organismer. Vägtrafiken är den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige med cirka 7674 ton varje år.

Avgaspartiklar

Partiklar uppstår också vid ofullständig förbränning i förbränningsmotorer.

Koldioxid vid drift

Transporterna stod för ungefär en fjärdedel av EU:s totala koldioxidutsläpp under 2019, varav 71,7 procent kom från vägtransporter. Personbilar står för 61 procent av de totala koldioxidutsläppen från EU:s vägtransporter. Bensindrivna personbilar släppte år 2022 ut 5 040,3 tusen ton CO2e i Sverige. Motsvarande siffra för dieselbilar var 3 206,6 tusen ton CO2e. Sveriges vanligaste bil är Volvo v70 (1997-2016). En Volvo V70 släpper ut ungefär 3,2 ton koldioxid per år i snitt.

Personskador

2022 i Sverige så omkom 227 personer i vägtrafikolyckor och 1891 personer skadades svårt. Hur många av dessa som dog på grund av bil är svårt att avgöra utifrån svensk statistik men 116 personer satt i en bil, buss eller lastbil. Hur många som blev påkörda är oklart.

Viltskador

Antalet viltolyckor i Sverige uppgick till 64 821 stycken år 2023.

Avvecklingsfasen

Bilar som inte används längre genererar mellan 8 och 9 millioner ton avfall per år inom EU. Ungefär en fjärdedel av det avfallet klassas som farligt avfall.

Avhjälpning

För att göra såväl städerna beboeliga idag som planeten beboelig i framtiden så finns det olika sätt att motverka bilberoendet. Man kanː

• Granska och optimera gatuytan och andelen stadsmark som tilldelas bilar.
• Minimera antalet parkeringsplatser för nya byggprojekt.
• Höja vägavgifter för bilar.
• Höja parkeringsavgifter.
• Avskaffa förmånsbilar.
• Beskatta avgiftsfria parkerings- och garageplatser vid arbetsplatser.
• Öka kvaliteten på alternativen till att äga privatbil.
• Satsa på gång och cykeltrafik för att effektivisera trafiken och minska trafikstockningar.