Hoppa till innehållet

Betalningsutredningen

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Betalningsutredningen
Statlig utredning
Regeringsbeslut
RegeringLöfven II och III, Andersson samt Kristersson
Beslut fattat10 december 2020[1]
Utredningen
överlämnas		31 mars 2023
Utredningsansvar
MyndighetFinansdepartementet
Utrednings IDFi 2020:12
Ansvarigt statsrådPer Bolund (tillsättande), Niklas Wykman (mottagande)
Särskild utredareAnna Kinberg Batra
HuvudsekreterareFredrik Wiklund Bystedt
Kommittédirektiv
10 dec 2020Dir. 2020:133[1]
1 sep 2022Dir. 2022:131[2]
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2023:16
TitelStaten och betalningarna[3]
Antal sidor1 289 (inkl. bilagor)

Betalningsutredningen (Fi 2020:12), med slutbetänkandet Staten och betalningarna (SOU 2023:16), var en svensk statlig utredning som pågick mellan 2020 och 2023. Särskild utredare var Anna Kinberg Batra.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2017 och 2019 genomfördes en parlamentariskt sammansatt utredning som fick namnet Riksbankskommittén.[4] Ett av de områden som utredningen belyste var kontanthanteringen. I ett delbetänkande 2018 med titeln Tryggad tillgång till kontanter föreslog kommittén ett antal förändringar för att säkerställa tillgången till kontanter. Kommittén skriver dock själv att förslagen kan bromsa utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle, men inte är tillräckliga för att vända utvecklingen på lång sikt. Om kontanter anses nödvändiga även i ett längre tidsperspektiv krävdes enligt kommittén vidare analys, till exempel kring ställningen som lagligt betalningsmedel. Man efterlyste ett sådant beslutsunderlag för att staten skulle kunna ta ställning till kontanternas roll på längre sikt.[5]

Under 2017 påbörjade Riksbanken ett projekt för att undersöka möjligheten att ge ut digitala centralbankspengar, vad man kallade e-krona.[6] Riksbanken anförde en minskande användning av kontanter och utvecklingen av virtuella betalningsmedel såsom kryptovalutor som skäl till att man ville undersöka detta. En av lärdomarna i projektet var att en större utredning om statens roll i betalsystemet kunde behöva.

I en framställning till Riksdagen daterad 16 april 2019 förordade Riksbanken att en statlig utredning borde tillsättas. Framställningen behandlades i Finansutskottet. Utskottet betonade i sitt betänkande att skrivelsens förslag låg i linje med den analys som Riksbankskommittén hade efterlyst och föreslog bifall till Riksbankens förslag.[7] Riksdagen beslutade den 18 juni 2019 i enlighet med utskottets förslag.[8]

Direktiv

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 december 2020 beslutade Regeringen att tillsätta en utredning i enlighet med Riksdagens förslag. I utredningens direktiv ingick att bland annat:[1]

  • kartlägga hur betalningsmarknaden ser ut och hur den regleras samt bedöma hur den framtida betalningsmarknaden kommer att se ut med utgångspunkt i utvecklingen i Sverige och i andra länder,
  • kartlägga rollfördelningen mellan staten och näringslivet på betalningsmarknaden och ta ställning till statens framtida roll på betalningsmarknaden,
  • ta ställning till innebörden och behovet av att vissa betalningsmedel har ställning som lagliga betalningsmedel,
  • ta ställning till behovet av att Riksbanken ger ut digitala centralbankspengar, s.k. e-kronor, och
  • ta ställning till om författningsförslag eller andra åtgärder är nödvändiga och i förekommande fall föreslå sådana.

Ursprungligen skulle utredningen lägga fram sina resultat senast 30 november 2022,[1] men efter ett tilläggsdirektiv ändrades slutdatum till 31 mars 2023.[2]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

I Riksbankens framställning beskrevs utredningen som en kommitté, som normalt består av flera ledamöter. I Finansutskottets betänkande anmodades tillsättandet av en utredare. Utskottet efterlyste också en referensgrupp bestående av ledamöter från samtliga riksdagspartier för att säkerställa insyn i utredningen. Regeringen valde också formen med en särskild utredare och en referensgrupp för utredningens organisation. Till särskild utredare förordnades tidigare partiledaren för Moderaterna, Anna Kinberg Batra.

Referensgruppen bestod av:

Utredningens huvudsekreterare var Fredrik Wiklund Bystedt.

Förslag

[redigera | redigera wikitext]

Utredningen presenterade sitt betänkande Staten och betalningarna den 31 mars 2023.[9] I förslaget ingår att fysiska apotek ska få krav på att ta emot kontanter vid köp av receptbelagda läkemedel.[10] Utredningen öppnar också för krav vid försäljning av andra livsnödvändiga varor såsom livsmedel och drivmedel, men har inte lämnat något skarpt författningsförslag därom.[10] Skatteverket, liksom kommunala och regionala myndigheter, ska enligt förslaget acceptera kontanter som betalningsmedel upp till ett visst belopp.[9][10]

Införandet av en e-krona såg utredningen vid tillfället inget behov av, men man uppmanade samtidigt Riksbanken att återkomma i ämnet under 2024.[9]

Utredningen påpekade att det i Sverige saknas en e-legitimation på högsta säkerhetsnivån enligt Europeiska unionens klassificering. I betänkandet skriver man att det är "synnerligen angeläget" att en statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå införs snarast. Utredningen lägger inte fram några förslag för hur det ska genomföras, men välkomnar nyligen tagna initiativ på området.[11]

Mottagande

[redigera | redigera wikitext]

Vice riksbankschef Aino Bunge kommenterade utredningens förslag under ett panelsamtal i samband med att utredningen överlämnades. Hon välkomnade de förslag om tydliggörande av vad som ska kunna betalas med kontanter som lagligt betalningsmedel. Hon ansåg också att arbetet med en e-krona var viktigt och pekade på en snabb utveckling i omvärlden där bland annat Europeiska centralbanken arbetar med en digital euro.[12]

Jan Bertoft från Sveriges Konsumenter efterlyste i en debattartikel i Dagens Nyheter ett skarpare förslag kring att livsmedelsbutiker måste ta emot kontanter.[13] Maria Wiezell från samma organisation medverkade i utredningen som expert och inkom med ett särskilt yttrande på samma tema.[14]

Nina Wenning, vd för Bankomat, kritiserade avsaknaden av stöd för att upprätthålla kontanthanteringen när volymerna minskar och verksamheten därmed får svårt att bära sig kommersiellt.[15]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] ”Statens roll på betalningsmarknaden”. riksdagen.se. 10 december 2020. https://data.riksdagen.se/dokument/H8B1133.html. Läst 27 maj 2023. 
  2. ^ [a b] ”Tilläggsdirektiv till betalningsutredningen”. regeringen.se. 1 september 2022. https://www.regeringen.se/contentassets/032bafc490b74fb6aef720220b932129/tillaggsdirektiv-till-betalningsutredningen-dir.-2022131.pdf. Läst 27 maj 2023. 
  3. ^ Betalningsutredningen (2023). Staten och betalningarna. SOU 2023:16. ISBN 978-91-525-0583-0. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/03/sou-202316/ 
  4. ^ Riksbankskommittén (2019). En ny riksbankslag. sid. 3–4 (opag.). SOU 2019:46. ISBN 978-91-38-24978-9. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/11/sou-201946/ 
  5. ^ Riksbankskommittén (2018). Tryggad tillgång till kontanter. sid. 139–140. SOU 2018:42. ISBN 978-91-38-24811-9. https://www.regeringen.se/contentassets/79026c9e608946bdbfa60067ddae0c0d/tryggad-tillgang-till-kontanter-sou-201842.pdf 
  6. ^ ”Behöver Sverige en e-krona?”. Riksbanken. 2018. Arkiverad från originalet den 11 april 2018. https://web.archive.org/web/20180411152919/https://www.riksbank.se/sv/finansiell-stabilitet/det-finansiella-systemet/betalningar/behover-sverige-en-e-krona/. Läst 26 maj 2023. 
  7. ^ ”Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU44 Statens roll på betalningsmarknaden”. 13 juni 2019. https://data.riksdagen.se/fil/498291B9-6C5E-4852-88AB-1CBBA78BA576. Läst 28 maj 2023. 
  8. ^ ”Riksdagsskrivelse 2018/19:294”. 18 juni 2019. https://data.riksdagen.se/fil/BD2E33D0-EE99-41D7-A3F6-73EFC875D779. Läst 28 maj 2023. 
  9. ^ [a b c] ”Betalningsutredningens betänkande presenteras”. 31 mars 2023. Arkiverad från originalet den 28 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230528174958/https://betalningsutredningen.se/wp-content/uploads/2023/03/prm-betalningsutredningen-final-31-mars-2023.pdf. Läst 28 maj 2023. 
  10. ^ [a b c] ”'Sverige behöver kontanter under en överskådlig tid'”. Dagens Nyheter. 31 mars 2023. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/ekonomi/sverige-behover-kontanter-under-en-overskadlig-tid/. Läst 28 maj 2023. 
  11. ^ Betalningsutredningen (2023). Staten och betalningarna. sid. 371. SOU 2023:16. ISBN 978-91-525-0583-0. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/03/sou-202316/ 
  12. ^ ”Aino Bunge om Betalningsutredningens slutbetänkande”. www.riksbank.se. 31 mars 2023. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2023/aino-bunge-om-betalningsutredningens-slutbetankande/. Läst 28 maj 2023. 
  13. ^ ”DN Debatt Repliker. ”Vi måste kunna betala kontant även för maten””. DN.SE. 31 mars 2023. https://www.dn.se/debatt/vi-maste-kunna-betala-kontant-aven-for-maten/. Läst 28 maj 2023. 
  14. ^ Betalningsutredningen (2023). Staten och betalningarna. sid. 1011ff. SOU 2023:16. ISBN 978-91-525-0583-0. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/03/sou-202316/ 
  15. ^ ”DN Debatt Repliker. ”Tomma ord av Kinberg Batra om statens ansvar för kontanterna””. DN.SE. 3 april 2023. https://www.dn.se/debatt/tomma-ord-av-kinberg-batra-om-statens-ansvar-for-kontanterna/. Läst 28 maj 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Betalningsutredningen&oldid=53887805”