Mindre beryx

	Mindre beryx
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Beryxartade fiskar; Beryciformes
Familj	Beryxar; Berycidae
Släkte	Beryx
Art	Mindre beryx; B. splendens
Vetenskapligt namn
	§ Beryx splendens
Auktor	Lowe, 1834
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mindre beryx (Beryx splendens) är en fisk från beryxarnas familj som finns i de flesta tempererade till tropiska hav.

Utseende

Den mindre beryxen är lik den nordiska beryxen men är mindre och långsträcktare.^[2]

Den har en förhållandevis hög kropp med orange grundfärg, ljusare och mera silvrig mot sidor och buk.^[2]^[3] Huvudets ovansida har flera stora gropar med sinnesorgan, täckta med tunn hud. Framför de stora ögonen har den en bakåtriktad tagg. Ryggfenan har 4 taggstrålar och 13 till 16 mjukstrålar.^[3] Den andra taggstrålen är påtagligt förlängd hos ungfiskar. Som mest kan arten bli 70 cm lång och väga 4 kg, men är oftast mindre.^[4]

Vanor

Den mindre beryxen är en bottenlevande stimfisk.^[3] De vuxna fiskarna är bottenfiskar som lever på djup mellan 180 och 1 300 m, troligtvis djupare nattetid, medan ungfiskarna är pelagiska. Arten uppehåller sig ofta kring undervattensberg och rev. Födan består av fiskar, kräftdjur och bläckfiskar.^[4]

Fortplantning

Leken sker stimvis, och ägg och larver är pelagiska.^[4]

Utbredning

Arten finns i de flesta varmtempererade och tropiska hav, med undantag för Medelhavet. I östra Atlanten finns den från västra Sydeuropa över Kanarieöarna till Sydafrika, i västra Atlanten från Maine i USA till Mexikanska golfen, i Indiska oceanen och Stilla havet från Östafrika till Japan, Hawaii, Australien och Nya Zeeland samt vid Chiles kust.^[4]

Ekonomisk användning

Arten fiskas kommersiellt som människoföda (den säljs främst frusen)^[4], till stor del med trål^[3]. I Japan kallas den 金目鯛, kinmedai^[5] och äts rå som sashimi.

Källor

^ ”Beryx splendens (Lowe, 1834)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=166156. Läst 17 juli 2011.
^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 401. ISBN 91-1-844202-1
^ [a b c d] Kent E. Carpenter (2002). ”THE LIVING MARINE RESOURCES OF THE WESTERN CENTRAL ATLANTIC VOLUME 2 – Bony fishes part 1 (Acipenseridae to Grammatidae)” (på engelska) (FTP, 0,91 MB). FAO. sid. 13-14 (14). http://www.fao.org/tempref/docrep/fao/009/y4161e/y4161e39.pdf. Läst 20 december 2017.
^ [a b c d e] Luna, Susan M. (6 oktober 2010). ”Beryx splendens Lowe, 1834 Splendid alfonsino” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=3258. Läst 17 juli 2011.
^ http://www.seafoods.com/product/7-kinmedai

[ITIS-1] ”Beryx splendens (Lowe, 1834)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=166156. Läst 17 juli 2011.

[CLVF-2] [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 401. ISBN 91-1-844202-1

[FAO-3] [a b c d] Kent E. Carpenter (2002). ”THE LIVING MARINE RESOURCES OF THE WESTERN CENTRAL ATLANTIC VOLUME 2 – Bony fishes part 1 (Acipenseridae to Grammatidae)” (på engelska) (FTP, 0,91 MB). FAO. sid. 13-14 (14). http://www.fao.org/tempref/docrep/fao/009/y4161e/y4161e39.pdf. Läst 20 december 2017.

[FB-4] [a b c d e] Luna, Susan M. (6 oktober 2010). ”Beryx splendens Lowe, 1834 Splendid alfonsino” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=3258. Läst 17 juli 2011.

[5] ttp://www.seafoods.com/product/7-kinmedai

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]