Bertil Gardell
| Bertil Gardell | |
| Född | Bertil Gustaf Torsten Berndt Gardell 21 augusti 1927[1] Koppom, Järnskogs församling i Värmland |
|---|---|
| Död | 16 mars 1987 (59 år) Hägerstens församling[1], Sverige |
| Begravd | Skogskyrkogården[2] |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Professor |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Maka | Ingegärd Rasmussen (g. 1958–1983; skild) Satu Leinonen (g. 1983–1987; hans död) |
| Föräldrar | Torsten Gardell Elisabeth Grönfors |
| Släktingar | Mattias Gardell (son) Jonas Gardell (son) Stina Gardell (dotter) |
| Redigera Wikidata | |
Bertil Gustaf Torsten Berndt Gardell, född 21 augusti 1927 i Koppom, Järnskogs församling i Värmlands län, död 16 mars 1987 i Hägersten i Stockholm[3], var professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gardell disputerade 1971 på en avhandling[4] Produktionsteknik och arbetsglädje - en socialpsykologisk studie av industriellt arbete som blev inledningen till en rad uppmärksammade projekt och studier kring arbetsorganisation och teknik framförallt med avseende på de anställdas inflytande, medbestämmande och arbetsmiljö.[5][6][7] Ett andra tema i hans forskning var hur människors inflytande och kontroll i sin arbetsmiljö hörde samman med stress och hälsa. Han samarbetade i dessa frågor med stressforskaren professor Marianne Frankenhaeuser. Gardells och bland andra sociologen Edmund Dahlströms forskning om teknisk förändring, arbetsmiljö och hälsa[8] var en viktig del av den debatt som föregick arbetsmiljölagstiftningen under senare delen av 1970-talet. I boken Forskning för framtidens arbetsliv - en minnesbok till Bertil Gardell, Prisma 1987, ger några samtida arbetslivs- och samhällsforskare en karakteristik av Gardells forskning och verk.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Bertil Gardell var son till Torsten Gardell, provinsialläkare i Koppom och Elisabeth Grönfors. Han var 1958–1983 gift med psykologen Ingegärd Rasmussen (1926–2010), dotter till grosshandlaren Holger Rasmussen och Ingeborg Åquist.[9] De fick barnen Mattias Gardell (född 1959), Pelle Gardell (född 1961), Jonas Gardell (född 1963) och Stina Gardell (född 1965).[10][11]
År 1983 gifte han om sig med Satu Leinonen (född 1946) och fick sonen Berndt Gardell (född 1983).[10][12]
Gardell avled 1987 i en ålder av 59 år i sviterna av sjukdomen ALS.[13] Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[14]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 2 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 2 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Gardell, Bertil (1971). Produktionsteknik och arbetsglädje: en socialpsykologisk studie av industriellt arbete. Meddelande / PA-rådet, 0480-080X ; 63. Stockholm: PA-rådet. Libris 7131
- ^ Gardell, B: Arbetsinnehåll och livskvalitet, Prisma 1976,
- ^ Gardell, B, Gustafsson R m fl: Sjukvård på löpande band, Prisma 1979,
- ^ Gardell, B, Svensson L: Medbestämmande och självstyre, Prisma 1981,
- ^ Dahlström E, Gardell, B, m fl: Teknisk förändring och arbetsanpassning - ett sociologiskt bidrag till forsknings- och planeringsdebatten, Prisma 1966,
- ^ Gardell, Bertil, G T B, professor i Vem är det 1981
- ^ [a b] Dödsannons i Svenska Dagbladet 24 mars 1987.
- ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ Linda Johansson (26 augusti 2018). ”Jonas Gardell släpper ny bok om sin mamma”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/jonas-gardell-slapper-ny-bok-om-sin-mamma/.
- ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gardell Bertil, Aronsson Gunnar, Svensson Lennart, Leymann Heinz, red (1987). Forskning för framtidens arbetsliv: en minnesbok till Bertil Gardell. Stockholm: Prisma i samarbete med Arbetsmiljöfonden. Libris 8357916. ISBN 91-518-2171-0. http://nile.lub.lu.se/arbarch/amfo/1225.pdf
- Johnson, J.V. & Johansson, G. 1991. The Psychosocial Work Environment: Work Organization, Democratization and Health. Essays in Memory of Bertil Gardell. Amityville, N Y: Baywood Publishing Compay, Inc.
- Kompier,M. the psychosocial work environment and health - what do we know and where should we go? scand. J. Environ. Health, 2002, 28(1), 1-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|