Bertil Carlberg
Bertil Albin Carlberg, född 8 juli 1900, död 17 juli 1971, var en svensk professor och skolledare.
Carlberg blev fil.lic. 1931. Han var lektor vid universitetet i Paris 1925–1926, adjunkt i Uppsala 1934–1940, rektor i Trelleborg 1940 och föreståndare för Svenska institutet i Paris 1950–1951. Han var vidare professor och direktör (rektor) vid Kungliga Musikhögskolan 1954–1966. Carlberg verkade även som musikrecensent i Stockholms Dagblad och Upsala Nya Tidning.
Han gifte sig 1939 med radiojournalisten och översättaren Sonja Carlberg (1913–1999). De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[1]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1954 – Ledamot nr 673 av Kungliga Musikaliska Akademien[2]
- 1966 – Medaljen för tonkonstens främjande
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Peterson-Berger. Musikens mästare. Stockholm: Bonnier. 1950. Libris 1390327
- Utredning ang. musikkonservatoriet i Göteborg. [Stockholm]: [Ecklesiastikdepartementet]. 1957. Libris 1896732
- Carlberg Bertil, Wallner Bo, Bengtsson Ingmar, red (1965). Musikforskningens framtida ställning i Sverige: utredning. Stockholm: Universitetskanslersämbetet. Libris 1568062
- Don Carlos-motivet. 1966. Libris 2279768
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ SvenskaGravar
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)