Bernhard Ingelsson (sjöräddningskryssare)
| ||
 Bernhard Ingelsson i museihamnen 2010. | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Livräddningskryssare | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | Hammarbyverken i Stockholm | |
| Färdigställd | 1944 | |
| I tjänst | Räddningsstation Torekov 1945-73 Räddningsstation Svanshall 1974 Räddningsstation Ornö 1976-78 Räddningsstation Grankullavik 1978-80 Räddningsstation Sölvesborg 1981-95 | |
| Öde | Museifartyg i Stockholm | |
| Tekniska data | ||
| Byggnadsmaterial | Stål | |
| Längd ö.a. | 11,9 meter | |
| Bredd | 3,9 meter | |
| Djupgående | 1 meter | |
Räddningskryssaren Bernhard Ingelsson är ett museifartyg vid Vasamuseet i Stockholm.
Räddningskryssaren byggdes 1944 av Hammarbyverken i Henriksdalshamnen i Stockholm. Skrovet är utförd i stål och tillsammans med räddningskryssaren Bror Ulrich (1940) och Hjalmar Branting (1945) utgjorde hon de första helsvetsade stålräddningskryssarna i svensk tjänst. Bernhard Ingelsson har bland annat tjänstgjort vid Sjöräddningssällskapets Räddningsstation Torekov i Skåne.
Namnet Bernhard Ingelsson härrör från dåvarande VD:n för Rederi AB Kärnan, som 1916 tog initiativ till att bilda Rederi AB Transmarin.[1]
Fartygets nuvarande exteriör har tillkommit genom successiva ombyggnader under hennes aktiva tid. Sedan 1996 tillhör hon Statens maritima museer och inköptes från Sjöräddningssällskapet med medel tillställda av Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Vid Jagarpiren i Sjöhistoriska museets museihamn ligger hon tillsammans med fyrskeppet Finngrundet, torpedbåten HMS Spica (T121) och isbrytaren S/S Sankt Erik.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Uppgifter enligt Sjöhistoriska museet, läst 2015-02-04
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Läsarbrevet: Bernhard Ingelsson lever genom livräddningsbåt Helsingborgs Dagblad, 2 november 2007