Bernard Berenson
| Bernard Berenson | |
 Bernard Berenson, 24 november 1917. | |
| Född | 26 juni 1865[1][2][3] Vilnius[4] |
|---|---|
| Död | 6 oktober 1959[5][6][7] (94 år) Florens |
| Begravd | I Tatti |
| Medborgare i | USA och Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Harvard University, [4] Boston University[4] Boston Latin School[4]  |
| Sysselsättning | Konsthistoriker[4], konnässör[4], konstsamlare[8], konstkritiker[4], historiker, författare[9], fotografisamler |
| Maka | Mary Berenson (g. 1900–)[10] |
| Föräldrar | Albert Valvrojenskij[10][4] Judith Mickleshankij[10][4] |
| Utmärkelser | |
| Serena Medal (1943) Hedersdoktor vid Sorbonne (1955)[11] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Bernard Berenson, ursprungligen Bernhard Valvrojenski, född 26 juni 1865 i Butrimonys i Litauen i Ryssland, död 6 oktober 1959 i Villa I Tatti i Fiesole i Italien, var en amerikansk konsthistoriker.
Efter studier i USA och Europa bosatte sig Berenson nära Florens i Italien, vars renässansmålare han ägnade huvuddelen av sina studier åt. Bland hans verk märks främst The Venetian painters of the renaissance (1895), The Florentine painters of the renaissance (1896), The Central Italian painters of the renaissance (1897), North italian painters of the renaissance (1907), The study and critisism of Italian art (3 band, 1901–16) samt Three essays in method (1927). Berenson utvecklade sin egen metod för stilanalys, som blev mycket uppmärksammad och starkt skilde sig från den samtida vanligen brukade, som hade utvecklats av Giovanni Morelli. Istället för en minutiös detaljanalys efter vissa schemata förordade Berenson ett mer allmänt hållet intuitivt förfarande.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- Harvard University Center for Italian Renaissance Studies http://itatti.harvard.edu/bernard-berenson
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Berenson, Bernard, Grove Art Online, 12 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T008048.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00094690030866.[källa från Wikidata]
- ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 10965.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] läs online, itatti.harvard.edu , läst: 19 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Bernard-Berensontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 361364, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bv7h9f, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Douglas Cooper, Kenneth Clark, Patrick Lindsay, Luisa Vertova, Theodore Rousseau Jr., Francesco Valcanover, Max Huggler, Jacques Guignard, Benedict Nicolson, Pierre Verlet, Agnes Mongan, Gerald Messadié, René Wehrli, Jean Leymarie, Cottie Arthur Burland, Robert Goldwater, John Maxon & Joshua Taylor, Great Private Collections, 1963.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), DOUZE NOUVEAUX DOCTEURS «HONORIS CAUSA» DE L'UNIVERSITÉ DE PARIS, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 5 november 1955, s. 6 .[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Berenson, Bernhard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
|