Bergvar

	Bergvar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Benfiskar; Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar; Actinopterygii
Ordning	Plattfiskar; Pleuronectiformes
Familj	Piggvarar; Scophthalmidae
Släkte	Zeugopterus
Art	Bergvar; Z. punctatus
Vetenskapligt namn
	§ Zeugopterus punctatus
Auktor	Bloch, 1787
Synonymer
	Pleuronectes punctatus Bloch, 1787
	Undersida
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bergvar (Zeugopterus punctatus) är en plattfisk i familjen piggvarar. Den kallas också bergvarv, luddvarv och luden varv.^[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bergvaren har en oval kropp med sammanvuxna buk- och analfenor.^[3] Den är brun på ögonsidan (vänstersidan) med glesa, mörka fläckar, samt vit på blindsidan.^[4] Färgen på ögonsidan kan dock variera med underlaget. Fjällen är små; på ögonsidan har de trådsmala utskott, som gör att huden känns luden.^[2]

Längden når upp till 25 cm, och vikten till 0,7 kg.^[4]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i algbältet^[5] på blandbottnar (sand och sten) ner till ett djup av 50 m.^[4] Genom att böja kroppen kan bergvaren använda blindsidan som sugskiva och fästa sig vid stenar för att inte spolas bort av vågorna på grunt vatten.^[5] Födan består av kräftdjur och småfisk.^[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Bergvaren leker under våren och försommaren^[3] vid bottnen på 20 till 30 meters djup. Honan lägger där små, 1 mm stora ägg. Dessa är pelagiska liksom ynglen tills dessa blir 2,5 till 3 cm långa.^[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar Nordatlanten från Newfoundland i Kanada^[3] över Brittiska öarna till mellersta Norge^[5] (Trondheim^[3]) och söderut till Biscayabukten. Den går in i Skagerack, Kattegatt och mera sällan i Öresund. Arten fortplantar sig i Sverige.^[4]

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Bergvaren saknar någon ekonomisk betydelse, arten fiskas inte.^[3] Köttet uppges dock vara välsmakande.^[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Zeugopterus punctatus (Bloch, 1787)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172829. Läst 20 augusti 2010.
^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 213, 488, 491. ISBN 91-1-844202-1
^ [a b c d e f] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Zeugopterus punctatus (Bloch, 1787) Topknot” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=1369. Läst 20 augusti 2010.
^ [a b c d e] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 204. ISBN 91-518-4572-5
^ [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 256-257. ISBN 91-518-3505-3

[ITIS-1] [a b] ”Zeugopterus punctatus (Bloch, 1787)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172829. Läst 20 augusti 2010.

[CLVF-2] [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 213, 488, 491. ISBN 91-1-844202-1

[FB-3] [a b c d e f] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Zeugopterus punctatus (Bloch, 1787) Topknot” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=1369. Läst 20 augusti 2010.

[NSVF-4] [a b c d e] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 204. ISBN 91-518-4572-5

[HFNE-5] [a b c] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 256-257. ISBN 91-518-3505-3

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]