Bergtunga

Bergtunga
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Plattfiskar Pleuronectiformes
Familj	Pleuronectidae
Släkte	Microstomus
Art	Bergtunga M. kitt
Vetenskapligt namn
§ Microstomus kitt
Auktor	Walbaum, 1792
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Bergtunga (Microstomus kitt) är en fisk i ordningen plattfiskar. Den kallas även bergskädda.

Utseende

Bergtungan har en tämligen långsträckt kropp med litet huvud. Sidorna är helt släta. Ögonsidan är rödbrun till mörkbrun samt svagt flammig i ljusare och mörkare nyanser. Blindsidan är vit. Den kan ofta vara en aning slemmig. Bergtungan kan väga upp mot 2 kilogram och bli 60 centimeter lång, men blir sällan över 40 centimeter lång och 10 år gammal. Sidolinjen gör en liten böjning uppåt över bröstfenan men är för övrigt rak.

Vanor

Den lever på sand-, grus- eller klippbotten på ned till 200 meters djup. Dess föda består av ledsnäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och ormstjärnor.

Fortplantning

Bergtungan leker under vår och sommar. Honan lägger upp till 200 000 ägg. Dessa kläcks efter omkring en vecka. Larverna är till en början pelagiska och simmar som vanliga fiskar med buken neråt, men vid en längd av omkring 1,5–2 centimeter börjar vänstra ögat vandra åt höger, och de börjar simma med vänsta sidan neråt. Strax därefter söker de sig till botten på tämligen djupt vatten. Bergtungan blir könsmogen vid 3–6 års ålder.

Utbredning

Bergtungan lever från Portugal längs Atlantkusten över Brittiska öarna till Färöarna, runt Island och längs Norges kust upp till Barents hav. Går in i Öresund.

Kommersiell användning

En god matfisk som framför allt tas med trål. Fisket uppgår till 20 000 ton årligen i Europa.

Externa länkar

• Läs om bergskädda och andra fisk och skaldjur i hav och insjöar.