Bergsjön (Gunnarskogs socken, Värmland)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Värmlands län |
Kommun | Arvika kommun |
Landskap | Värmland |
Socken | Gunnarskogs socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 59°50′33″N 12°32′31″Ö / 59.84238°N 12.54183°Ö |
SWEREF 99 TM | 6636412, 362258 |
Mått | |
Areal | 2,97 km² [1] |
Höjd | 98,2 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 14 km [2] |
Medeldjup | 8,6 m [1] |
Maxdjup | 16 m [1] |
Volym | 27 969 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Göta älvs huvudavrinningsområde (108000) |
GeoNames | 2722719 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Måttlig |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Ja |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Ja |
Källa | VISS (SE663756-131805) |
Övrigt | |
SjöID | 663756-131805 |
ID vattenförekomst | SE663756-131805 |
Vattenytans ID (VYID) | 664039-131709 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Västerhavet (SE5) |
Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 664016-131650 |
Namn | Utloppet av Bergsjön |
Areal | 18,64 km² |
Vattenytor | 2,95 km² |
Sjöprocent | 15,83 % |
Ackumulerad areal uppströms | 851,67 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Vaggeälven (Kivilampälven) |
VattendragsID (VDRID) | 662593-131378 |
Avstånd till havet | 292 km |
Medelhöjd | 155 m ö.h. |
Område nedströms | 663728-131806 |
Källor | [3][4][5] |
Bergsjön är en sjö i Arvika kommun i Värmland och ingår i Göta älvs huvudavrinningsområde. Sjön är cirka 16 meter djup, har en yta på 2,97 kvadratkilometer och är belägen 98,2 meter över havet. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och löja fångats i sjön.[6]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Bergsjön ingår i det delavrinningsområde (664016-131650) som SMHI kallar för Utloppet av Bergsjön. Medelhöjden är 155 meter över havet och ytan är 18,64 kvadratkilometer. Räknas de 38 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 851,67 kvadratkilometer. Vaggeälven (Kivilampälven) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 292 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (61 procent) och jordbruk (10 procent). Avrinningsområdet har 2,95 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 15,8 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,23 kvadratkilometer eller 1 procent av avrinningsområdet.[4]
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Bergsjön på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |