Agne Beijer

Agne Beijer
	Agne Beijer
Född	24 december 1888; Jakob och Johannes, Sverige
Död	16 mars 1975 (86 år); Jakobs församling, Sverige
Begravd	Botkyrka kyrkogård
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare
Arbetsgivare	Stockholms universitet
Föräldrar	Frans Beijer
Släktingar	Disa Beijer (syskon)
Utmärkelser
	Schückska priset (1960); Svenska Akademiens teaterpris (1966)
	Redigera Wikidata

Agne Gottreich Kristoffer Beijer, född 24 december 1888 i Stockholm, död 16 mars 1975, var en svensk litteratur- och teatervetare, professor, scenograf och museichef. Han var son till förläggaren Frans Beijer.

Som son till en bokförläggare intresserade sig Beijer för litteraturen och blev en pionjär inom svensk teatervetenskap, avlade en filosofie licentiatexamen vid Uppsala universitet 1920 och verkade sedan som amanuens vid Kungliga biblioteket 1920–22. Han intresserade sig för äldre svensk dramatik, främst från den gustavianska tiden. Efterhand förändrades hans fokus bort från den dramatiska texten, för att istället närma sig den faktiska teatersituationen. Det är i det tillfälliga mötet mellan text, skådespelare och åskådare som det unika för teatern uppstår, och det är detta som det åligger teaterhistorikern att i efterhand söka redogöra för, menade Beijer.^[5]

Drottningholmsteatern

Sökandet efter referenser och källor till hur teater spelades och framfördes under 1700-talet ledde honom 1921 ut till Drottningholms slott. Syftet med besöket var primärt att studera en tavla med teatrala och performativa inslag. Men besöket ledde också till återupptäckten av den då närmast bortglömda Drottningholms slottsteater, som legat i dvala i närmare 120 år och mest använts som möbelmagasin. Han initierade omgående ett återställande av teatern, som under hans överinseende återinvigdes 1922. En viss produktion av scenföreställningar återupptogs, emellertid endast för slutna sällskap och föreningar. I och med bildandet av vänföreningen Drottningholmsteaterns Vänner 1935 gavs också årligen återkommande föreställningar för dess medlemmar.^[6] 1948 började offentliga föreställningar att ges på teatern i och med att den dåvarande chefen på Kungliga Operan, Harald André, anhöll om att få ge publika föreställningar där.^[7]

Teatermuseum och bibliotek

Vid teatern skapade han också ett Drottningholms teatermuseum, för vilket han från 1925 blev intendent och 1958 formellt utnämndes till dess förste museichef. Med placering på Linnégatan i Stockholm tillkom 1937 ett bibliotek och arkiv med uppgift att stödja teaterforskningen med litteratur och dokumentation. Från denna tid skrev han också ett antal böcker om Drottningholmsteatern och övrig kulturvetenskap. 1946 utnämndes han till Nordens förste professor i teatervetenskap vid dåvarande Stockholms högskola. Parallellt verkade han även som kulturjournalist och teaterkritiker i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning åren 1924-26 och 1928-30, samt i Stockholms dagblad 1926-30. Han fungerade emellanåt också som scenograf, bland annat till stumfilmen Två konungar 1925.

Biblioteket ingår idag i Musik- och teaterbibliotekets samlingar.^[8]

Bibliografi

Abbé Domenico Michelessi : några anteckningar om honom själv och hans verksamhet i Sverige (1921)
Karl XII:s teater i Kungshuset och dess tillkomsthistoria (1922)
Bilddokument från den franska operans äldsta tid i Nationalmusei Tessinsamling (1927)
Recueil de plusieurs fragments des premières comédies italiennes qui ont esté représentées en France sous le règne de Henry III : recueil dit de Fossard conservé au Musée National de Stockholm : suivi de compositions de rhétorique de M. Don Arlequin, presenté par Agne Beijer ; P. L. Duchartre (1928)
Commedia dell'arte (1929)
En återfunnen skissbok av Gabriel de Saint-Aubin (1929)
Teatermuseet på Drottningholm : en programförklaring och en överblick (1932)
Slottsteatrarna på Drottningholm och Gripsholm (1937)
Problem och arbetsuppgifter inom svensk teaterhistoria (1940)
Bilder från Slottsteatern på Drottningholm / [red. av ... Agne Beijer ; fotogr. ... C.G. Rosenberg] (1942)
Boken om Ernst Eklund / utg. vid hans 60-årsdag under medverkan av Agne Beijer, Ellen Liliedahl ... ; red. av Kurt Jonson (1942)
Gustavianskt : [1771-1810] / en bokfilm av Ingvar Andersson, Agne Beijer, Bertil Kjellberg ... [Under överinseende av: Oscar Wieselgren] (1945)
Gustaviansk teater / skildrad av Pehr Hilleström ; [bildtexterna utarbetade av Gustaf Hilleström ; inledning av Agne Beijer] (1947)
Det hände på Operan 1939-1949 : en bildkrönika : opera, balett, operett / [utgiven av Kungl. teatern ; redaktionskommitté: Harald André, Agne Beijer, Valter Valentin] (1951)
Teaterrecensioner 1925-1949 : jämte en översikt av teater och drama i Sverige under seklets förra hälft / Agne Beijer (1954)
Revue d'histoire du théâtre. Année 8 (1956): 2/3, Le théâtre en Suède jusqu'à la mort de Gustave III / Agne Beijer (1956)
Nya teaterhistoriska studier (1957)
Dramatik och teater (1966)
Dramatiken i Bröllops besvärs ihugkommelse : en tidsbild och ett tolkningsförsök (1974) ISBN 91-7192-173-7
Drottningholms slottsteater på Lovisa Ulrikas och Gustav III:s tid. Stockholm: Liber Förlag, ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. (1981). Libris 7268398. ISBN 91-38-72351-4
Le recueil Fossard / présenté par Agne Beijer. suivi des Compositions de rhétorique de M. Don Arlequin / présentées par P.-L. Duchartre (1981) Éd. augm. et précédée de Vive et revive la Commedia dell'arte / nouvelle étude de P.-L. Duchartre
Les troupes françaises à Stockholm, 1699–1792 : listes de répertoire / Agne Beijer ; rédaction: Sven Björkman (1989) ISBN 91-554-2437-6

Priser och utmärkelser

1957 – Medaljen för tonkonstens främjande
1960 – Schückska priset
1966 – Svenska Akademiens teaterpris

Källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
Monografier utgivna av Stockholms stad

Noter

^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 7 april 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Beijer, Agne (1957). Nya teaterhistoriska studier. Föreningen Drottningholmsteaterns vänner. http://libris.kb.se/bib/1271054
^ Ring, Lars (1985). 50 år med DTV: kort historik över föreningen Drottningholmsteaterns vänner: 1935–1985
^ Lydén, Arne (1982). Agne Beijer: en minnesteckning
^ ”Alla delar av teater | Musikverket”. musikverket.se. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107201414/http://musikverket.se/kulturarv/alla-delar-av-teater/. Läst 13 november 2017.

Externa länkar

[6853c251ff6eb216d0341bc7822354934a47cd20-1] [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[34d1f46eb94b957bf2c09d47a52cfacba91cfe50-2] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[eb879fd5302c12e83010ddd0678a22bd089da1ae-3] Svenskagravar.se, läs online, läst: 20 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[28b019eae626f44fa6a472c85a8cd572d1c52135-4] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 7 april 2018.^{[källa från Wikidata]}

[5] Beijer, Agne (1957). Nya teaterhistoriska studier. Föreningen Drottningholmsteaterns vänner. http://libris.kb.se/bib/1271054

[6] Ring, Lars (1985). 50 år med DTV: kort historik över föreningen Drottningholmsteaterns vänner: 1935–1985

[7] Lydén, Arne (1982). Agne Beijer: en minnesteckning

[8] ”Alla delar av teater | Musikverket”. musikverket.se. Arkiverad från originalet den 7 november 2017. https://web.archive.org/web/20171107201414/http://musikverket.se/kulturarv/alla-delar-av-teater/. Läst 13 november 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]