Behm (släkt)
Behm är en släkt vars äldsta säkerställda stamfader är borgmästaren i Gävle stad, Jonas Mikaelsson (Jon/Joen Mickelsson).[1] Han var gift med Anna Kröger som tillhörde Bureätten och härstammade från släkten Grubb.[2] Deras son Daniel började ungefär 1638 använda namnet Behm.[1] Jonas Mikaelsson är själv inte belagd med att under livstiden – han levde ännu 26 februari 1647 men var död senast 20 juni 1649 – ha använt namnet Behm. Han nämns dock i Akademiska konsistoriets protokoll med namnet Behm några år efter att han avlidit, med anledning av att han häftade i stor skuld till universitet: ”gamble Joen Bem” 1664[3] och ”Jon Michelson Behm" 1689[4] (Bruket av tillnamn var vid denna tid mycket sporadiskt. Basen för ens identifiering var fortfarande dopnamn och fadersnamn, och eventuella tillnamn kan plötsligt dyka upp i oväntade källor, utan konsekvens.[5]
Namnet betyder visserligen ”från Böhmen", men något sådant ursprung finns inte dokumenterat.[6] De äldre grenar som Viktor Behm 1913 redovisade som borgmästarens förfäder var rent spekulativa och saknar källstöd.[7] Ståthållaren Isak Behm, död 4 oktober 1630, har ibland felaktigt påståtts vara en anfader till borgmästaren.[8] Det kan dock inte uteslutas att han och borgmästaren har ett gemensamt ursprung.
Borgmästarens son professorn och hovrådet Daniel Behm adlades 15 juni 1650 under namnet Behmer[9]' (adliga ätten 486, utslocknad 1710). Albrecht Behm, son till Daniels bror assessorn Albrecht Behm, adlades 24 januari 1693 för tapperhet i fransk krigstjänst under namnet de Behm[10] (adliga ätten 1256, utslocknad med honom själv omkring 1700).
Till de ofrälse grenarna hörde Brita Behm (Järn-Brita) och Emanuel Swedenborgs mor, Sara Behm, barn till assessorn i Bergskollegium Albrecht Behm och Catharina Johansdotter, en dotter till borgmästaren i Söderhamn Johan Eskilsson. Efter början av 1700-talet fortlever släkten agnatiskt uteslutande genom ättlingar till bröderna målaren Lars Anders Behm (1703-1759) och kyrkoherden Johan Vilhelm Behm (1708-1787), vilka var sonsonsöner till borgmästaren. Bland ättlingarna till den förre (Nora-grenen) finns landskapsmålaren Wilhelm Behm och bland ättlingarna till den senare (Jämtlandsgrenen) häradshövdingen Johan Magnus Behm, hans sonson botanikern Florentin Behm, dennes son, zoologen och intendenten Alarik Behm.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lundholm, Michael, (2020), Släkten Behm från Gävle – dess historiografi och äldsta led i ljuset av ny forskning, Släktforskarnas årsbok 2020, sid. 259–321.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Nils Ahnlund, Svenskt Biografiskt Lexikon III, s. 57
- ^ Sikeborg, Urban (2014). Johan Bures släktbok. Genealogiska Föreningen. Libris 16771077. ISBN 9789163758805
- ^ Uppsala universitet. Akademiska konsistoriet (1971). Akademiska konsistoriets protokoll 7 1664–1666. Uppsala: Uppsala universitet. sid. 118. Libris 114445
- ^ Uppsala universitet. Akademiska konsistoriet (1974). Akademiska konsistoriets protokoll 13 1678-1679. Uppsala: Uppsala universitet. sid. 304. ISBN 9155400892
- ^ Urban Sikeborg (2022). Latin för släkthistoriker: ord, fraser och begrepp - från Vasatid till 1800-tal. Tredje, utökade upplagan. Solna: Sveriges släktforskarförbund. sid. 13-27. ISBN 9789189310117)
- ^ Hellquist (1922). Svensk etymologisk ordbok. Gleerups. sid. 79. Libris 41107
- ^ Michael Lundholm (2014). ”Källkritiska kommentarer till Viktor Behms släktböcker”. Svensk Genealogisk Tidskrift (2014:1): sid. 45-54. ISSN 1654-1731f.
- ^ Michael Lundholm (2014). ”'Besitter en gammal tienare Isack Bem sitt hemman Sundh i Löfstad sochen frijtt ...': Ståthållaren Isak Behm och hans släktkrets”. Svensk Genealogisk Tidskrift (2014:2): sid. 65-108. ISSN 1654-1731f.
- ^ Behmer
- ^ De Behm