Hoppa till innehållet

Beata Umubyeyi Mairesse

Från Wikipedia
Beata Umubyeyi Mairesse
Beata Umubyeyi Mairesse, 2024.
Beata Umubyeyi Mairesse, 2024.
Född1979 (44–45 år)
Butare (nuvarande Huye), Rwanda
Yrkeförfattare, poet
Nationalitetfransk, rwandisk
Språkfranska, kinyarwanda
Genrerskönlitteratur, lyrik, prosa
DebutverkEjo (2015)
Noterbara verkAlla dina skingrade barn

Beata Umubyeyi Mairesse, född 1979 i Butare, Rwanda, är en fransk-rwandisk författare, poet och folkmordsöverlevare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Beata Umubyeyi Mairesse är född och uppvuxen i Butare, Rwanda. Hennes far var en vit europé och hennes mor tillhör folkgruppen tutsi.[1][2] Som liten gick hon i den franska skolan i Butare och lärde sig tala flytande franska.[3] När beväpnade hutuiska milismän knackade på under folkmordet på tutsierna 1994, då hon var 15 år, kunde hon därför rädda livet på sig själv och sin mor genom att låtsas vara fransyska och skrämmas med att den franske presidenten skulle bli arg om de dödade henne.[4] Tillsammans med sin mor flydde hon sedan landet genom att gömma sig i en flyktingkonvoj för barn, organiserad av hjälporganisationen Terre des hommes, vilket hon berättar om i sin självbiografiska essä Le convoi (Flammarion, 2024).

Hon hamnade hos en fosterfamilj i Lille i Frankrike, och hennes mor återvände till Rwanda för att leta efter dödade släktingar och vänner. Efter gymnasiet studerade hon litteratur och statsvetenskap och tog därefter examen i internationellt samarbete och utveckling vid Sorbonneuniversitetet.[5] Hon arbetade sedan för internationella hjälporganisationer samt inom vården, och bor sedan 2007 i Bordeaux.[6]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Beata Umubyeyi Mairesse definierar sig som feminist och skildrar i sina böcker främst kvinnor som på olika sätt lever i folkmordets skugga[7]. I texter och intervjuer har hon kritiserat Frankrikes och västvärldens roll före och under folkmordet, liksom den västerländska mediebilden av det[8]. Som författare presenteras hon gärna som folkmordsöverlevare då hon anser att folkmordet främst har skildrats av europeiska journalister eller av rwandier som själva inte befann sig i landet då det ägde rum[9][10] Hon citerar Toni Morrisons råd att skriva de böcker som hon skulle vilja läsa men som ännu inte är skrivna.[11]

Beata Umubyeyi Mairesse debuterade som författare 2015 med novellsamling Ejo, ett ord som på kinyarwanda betyder både "i går" och "i morgon". Novellerna utspelar sig före och efter folkmordet och är berättade ur kvinnors och ungdomars perspektiv[12].

Ejo följdes av en andra novellsamling, Lézardes (La Cheminante) 2017[13] samt diktsamlingen Après le progrès (La Cheminante, 2019)[14] .

Med debutromanen Tous tes enfants dispersés (Autrement, 2019) fick hon sitt genombrott. Romanen fick fin kritik i Frankrike[15] [16] och belönades med bland annat Prix des cinq continents de la francophonie 2020 och Prix des racines et des mots 2020[17]. Sedan dess har romanen översatts till flera språk, däribland engelska, och rosats av bland andra Financial Times[18] och Guardian[19]. 2024 gav Ordfront förlag ut den ut i svensk översättning av Nils Wadström, under titeln Alla dina skingrade barn[20]. Författaren och översättaren nominerades den 23 september till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2024.[21]

Alla dina skingrade barn berättar delvis i brevform om en familj som har splittrats av folkmordet. Den avhandlar teman som moderskap, kvinnors roll som kulturbärare, överföring av tradition och kultur mellan generationer, rasism och kulturell identitet[22] [23]. Själva folkmordet skildras ur ögonen på en kvinna som gömmer sig i en källare samt hennes son, som är tutsi via henne och hutu på sin fars sida, och som ansluter sig till tutsiernas armé för att driva ut den hutuiska milisen och armén ur landet.[24]

Hennes andra roman, Consolée, gavs ut på Autrement 2022 och handlar om en rwandisk kvinna som när hon var liten togs från sin svarta mor för att uppfostras av belgiska nunnor, eftersom hennes far var en vit europé.[25][26] Berättelsen bygger på vittnesmål från kvinnor som hamnade på l’Institut pour enfants mulâtres de Save ["Institutet för mulattkvinnor i Save"] under det belgiska kolonialväldet. Romanen belönades med Prix Kourouma[27].

2024 publicerades hennes självbiografiska essä Le convoi (Flammarion) som skildrar flykten från Rwanda. I boken berättar hon om sitt detektivarbete med att spåra flyktingbarnen från den konvoj som hon själv flydde med 1994, samt reflekterar över Frankrikes och västs roll i folkmordet och den förenklade bild som hon anser att västerländska medier gett av folkmordet.[28] [29] Le convoi fick ett positivt mottagande av den franska kritikerkåren[30] [31] och belönades med Prix Essai France Télévisions[32] och Grand prix de l'héroïne Madame Figaro.

Samma år kom diktsamlingen Culbuter le malheur på det fransk-kanadensiska förlaget Mémoire d’encrier[33].

Beata Umubyeyi Mairesse höll öppningsanförandet på Berlins 24:e internationella litteraturfestival 2024[34].

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Novellsamlingar

[redigera | redigera wikitext]
  • Ejo, La Cheminante, 2015
  • Lézardes, La Cheminante, 2017
  • Ejo - Lézardes et autres nouvelles, Autrement, 2020 [35]

Romaner

[redigera | redigera wikitext]
  • Tous tes enfants dispersés, Autrement, 2019 [36] (pocket, J'ai lu, 2021)[37]; Svensk översättning: Alla dina skingrade barn, Ordfront förlag, 2024, översatt av Nils Wadström, ISBN 9789177753803
  • Consolée, Autrement, 2022[38] (pocket, J'ai lu, 2024)

Poesi

[redigera | redigera wikitext]

Sakprosa

[redigera | redigera wikitext]
  • Le convoi, Flammarion, 2024

Barnböcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Peau d'épice, Gallimard Jeunesse, 2023

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”"Beata Umubyeyi Mairesse : biographie, actualités et émissions France Culture"”. France Culture. https://www.franceculture.fr/personne-beata-umubyeyi-mairesse. Läst 15 augusti 2019. 
  2. ^ ”[PODCAST Beata Umubyeyi Mairesse, rescapée du génocide au Rwanda”] (på franska). https://www.youtube.com/watch?v=FTDAJuekJAQ. Läst 13 april 2024. 
  3. ^ ”Beata Umubyeyi Mairesse : au Rwanda, "on a été massacrés dans un silence assourdissant"” (på franska). https://www.youtube.com/watch?v=wualU03rNHc. Läst 13 april 2024. 
  4. ^ ”Émission spéciale : Rwanda, 30 ans après le génocide”. France Télévisions. 3 april 2024 (21:04). https://www.france.tv/france-5/la-grande-librairie/saison-16/5803242-emission-speciale-rwanda-30-ans-apres-le-genocide.html. Läst 15 september 2024. 
  5. ^ Christian Eboulé, "Génocide des Tutsis au Rwanda : comment tout dire sans le raconter", TV5 Monde, 2 maj 2019
  6. ^ "Beata Umubyeyi Mairesse. L’écriture pour « consoler en soulevant le couvercle du chagrin »", L'Humanité, 21 augusti 2019 (läst 15 september 2024)
  7. ^ ”"Beata Umubyeyi Mairesse, romancière franco-rwandaise : « On survit au génocide d’une façon miraculeuse »"”. Sud Ouest. 5 oktober 2019. https://www.sudouest.fr/culture/litterature/beata-umubyeyi-mairesse-romanciere-franco-rwandaise-on-survit-au-genocide-d-une-facon-miraculeuse-2453551.php. Läst 15 september 2024. 
  8. ^ ”The scene of the crime: An autobiographical journey back to Rwanda, thirty years after the genocide”. Times Literary Supplement. 5 april 2024. https://www.the-tls.co.uk/lives/autobiography/le-convoi-beata-umubyeyi-mairesse-book-review-nelly-kaprielian-elf. Läst 15 september 2024. 
  9. ^ ”Beata Umubyeyi Mairesse: ‘I am a survivor of Rwanda’s genocide’”. The Africa Report. 31 mars 2024. https://www.theafricareport.com/341909/beata-umubyeyi-mairesse-i-am-a-survivor-of-rwandas-genocide/. Läst 15 september 2024. 
  10. ^ Mairesse, Beata Umubyeyi (10 januari 2024). Le convoi. sid. 24 
  11. ^ ”Hon skrev romanen som inte finns om folkmordet i Rwanda”. Sveriges Radio. 12 september 2024. https://sverigesradio.se/artikel/hon-skrev-romanen-som-inte-fanns-om-folkmordet-i-rwanda. Läst 15 september 2024. 
  12. ^ Editions Autrement
  13. ^ "«Lézardes», voix des enfants du génocide rwandais", Jean-Yves Potel (En Attendant Nadeau), Mediapart (sett 15 augusti 2019)
  14. ^ "Des moments abîmes", En attendant le Nadeau
  15. ^ ”« Tous tes enfants dispersés », de Beata Umubyeyi Mairesse : trois générations dispersées par le génocide du Rwanda »”. Le monde des livres. 12 september 2019. https://www.lemonde.fr/critique-litteraire/article/2019/09/12/tous-tes-enfants-disperses-de-beata-umubyeyi-mairesse-trois-generations-dispersees-par-le-genocide-du-rwanda_5509627_5473203.html. Läst 15 september 2024. 
  16. ^ ”On en parle...”. Autrement. https://www.autrement.com/tous-tes-enfants-disperses/9782746751392. Läst 15 september 2024. 
  17. ^ ”Lauréate 2020”. Prix des racines et des mots. https://www.desracinesetdesmots.com/laureate-2020/. Läst 15 september 2020. 
  18. ^ Emily Rhodes (17 februari 2023). ”All Your Children, Scattered — three generations remember Rwanda’s genocide”. Financial Times. https://www.ft.com/content/8ea1bd66-21b8-4d0c-81f5-4f4f6fac2f94. Läst 15 september 2024. 
  19. ^ Lucy Popescu (5 mars 2023). ”All Your Children, Scattered by Beata Umubyeyi Mairesse review – invisible scars of Rwandan survivors”. The Guardian. https://www.theguardian.com/books/2023/mar/05/all-your-children-scattered-by-beata-umubyeyi-mairesse-review. Läst 15 september 2024. 
  20. ^ Alla dina skingrade barn, Ordfront förlag
  21. ^ TT (23 september 2024). ”De kan få internationellt litteraturpris”. Aftonbladet/TT. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/JbldWJ/de-kan-fa-internationellt-litteraturpris. Läst 23 september 2024. 
  22. ^ ”Tous tes enfants dispersés”. https://www.autrement.com/tous-tes-enfants-disperses/9782746751392. Läst 15 september 2024. 
  23. ^ Ingrid Elam (16 maj 2024). ”Trots allt en hoppfull berättelse om folkmordets barn”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/trots-allt-en-hoppfull-berattelse-om-folkmordets-barn/. Läst 15 september 2024. 
  24. ^ Jean-Yves Potel (8 oktober 2019). ”Réparer les cœurs”. En attendant Nadeau. https://www.en-attendant-nadeau.fr/2019/10/08/reparer-coeurs-umubyeyi-mairesse/. Läst 15 september 2024. 
  25. ^ ”« Consolée », de Beata Umubyeyi Mairesse : renouer tous les fils d’une vie rompue” (på franska). Le Monde. 15 september 2022. https://www.lemonde.fr/livres/article/2022/09/15/consolee-de-beata-umubyeyi-mairesse-renouer-tous-les-fils-d-une-vie-rompue_6141698_3260.html. Läst 22 december 2023. 
  26. ^ Gladys Marivat (15 september 2022). [. https://www.lemonde.fr/livres/article/2022/09/15/consolee-de-beata-umubyeyi-mairesse-renouer-tous-les-fils-d-une-vie-rompue_6141698_3260.html. ”« Consolée », de Beata Umubyeyi Mairesse : renouer tous les fils d’une vie rompue”]. Le monde des livres. . https://www.lemonde.fr/livres/article/2022/09/15/consolee-de-beata-umubyeyi-mairesse-renouer-tous-les-fils-d-une-vie-rompue_6141698_3260.html.. Läst 15 september 2024. 
  27. ^ ”Beata Umubyeyi Mairesse wins Prix Kourouma 2023”. Writing Africa. 29 mars 2023. https://www.writingafrica.com/beata-umubyeyi-mairesse-wins-prix-kourouma-2023/. Läst 15 september 2024. 
  28. ^ Par Jean Birnbaum (7 januari 2024). ”Beata Umubyeyi Mairesse : « Notre expérience de rescapés du génocide des Tutsi est moins indicible qu’inaudible »”. Le Monde. https://www.lemonde.fr/livres/article/2024/01/07/beata-umubyeyi-mairesse-notre-experience-de-rescapes-du-genocide-des-tutsi-est-moins-indicible-qu-inaudible_6209499_3260.html. Läst 15 september 2024. 
  29. ^ Mélanie Uthurralt (18 juli 2024). ”« Le convoi » : Beata Umubyeyi Mairesse revient sur son nouvel essai littéraire à l’antenne d’RCF Bordeaux”. RFC Radio Bordeaux. https://www.rcf.fr/articles/culture/le-convoi-beata-umubyeyi-mairesse-revient-sur-son-nouvel-ouvrage-a-lantenne-drcf. Läst 15 september 2024. 
  30. ^ ”Critique littérature : "Le convoi" de Beata Umubyeyi Mairesse, le génocide des Tutsis par ceux qui l'ont vécu”. France Culture. 8 februari 2024. https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/les-midis-de-culture/critique-litterature-3590012. Läst 15 september 2024. 
  31. ^ ”“Le Convoi” : récit poignant de Beata Umubyeyi Mairesse, survivante du génocide des Tutsi au Rwanda”. Télérama. 10 januari 2024. https://www.telerama.fr/livre/le-convoi-recit-poignant-de-beata-umubyeyi-mairesse-survivante-du-genocide-des-tutsi-au-rwanda_cri-7030579.php. Läst 15 september 2024. 
  32. ^ ”Beata Umubyeyi Mairesse et Sophie Divry, lauréates des prix Essai et Roman France Télévisions 2024”. Livres Hebdo. 30 maj 2024. https://www.livreshebdo.fr/article/beata-umubyeyi-mairesse-et-sophie-divry-laureates-des-prix-essai-et-roman-france. Läst 15 september 2024. 
  33. ^ ”Culbuter le malheur”. https://memoiredencrier.com/catalogue/culbuter-le-malheur-suivi-dapres-le-progres/. Läst 15 september 2024. 
  34. ^ ”Allemagne : Beata Umubyeyi Mairesse prononcera le discours inaugural du 24e Festival International de Littérature de Berlin”. Afrolivresque. 14 juni 2024. https://www.afrolivresque.com/allemagne-beata-umubyeyi-mairesse-prononcera-le-discours-inaugural-du-24e-festival-international-de-litterature-de-berlin/. Läst 16 september 2024. 
  35. ^ . 2020. ISBN 978-2-7467-5593-2 
  36. ^ . 2019. ISBN 978-2-7467-5139-2 
  37. ^ . 2021. ISBN 978-2-290-22525-7 
  38. ^ . 2022. ISBN 978-2-08-028928-5 
  39. ^ Le Prix Augiéras
  40. ^ ”Conversation avec Beata Umubyeyi Mairesse”. Onuphrius. 17 maj 2018. https://onuphrius.fr/conversation-avec-beata-umubyeyi-mairesse/. Läst 15 september 2024. 
  41. ^ Le prix La Boétie
  42. ^ Prix des racines et des mots
  43. ^ Et le prix Kourouma 2023 va à… Beata Umubyeyi Mairesse

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Beata_Umubyeyi_Mairesse&oldid=56006433”