Hoppa till innehållet

Basiskt kopparkarbonat

Från Wikipedia
Basiskt kopparkarbonat
Basiskt kopparkarbonat
Systematiskt namnBasiskt koppar(II)karbonat
Kemisk formelCu2CO3(OH)2; Cu3(CO3)2(OH)2
Molmassa221,11; 344,65 g/mol
UtseendeGröna resp. blåa kristaller
CAS-nummer12069-69-1; 1184-64-1; 1319-45-5
SMILES[Cu+2].[O-]C(=O)[O-]
Egenskaper
Densitet4,0; 3,88 g/cm³
Löslighet (vatten)Olöslig; olöslig
Smältpunkt200 °C (Båda sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Basiskt kopparkarbonat finns som två kemiska föreningar av koppar- samt karbonat- och hydroxid-joner. De förekommer naturligt som mineralen malakit och azurit, och i blåa och gröna pigment som till exempel malakitgrönt. Basiskt kopparkarbonat har tidigare benämnts (enbart) kopparkarbonat vilket egentligen är en annan kopparförening.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Basiskt kopparkarbonat bildas då en kopparsaltlösning blandas med alkalikarbonatlösning

CuSO4aq + Na2(CO3)aq + H2O → Cu2(CO3)(OH)2 + Na2SO4aq

Basiskt kopparkarbonat bildas på kopparytor som är oskyddade mot väder och vind. Syre, koldioxid och vatten i luften samverkar till att angripa kopparn och bilda ett grönt lager av ärg.

2Cu + H2O + CO2 +O2 → Cu2(CO)3(OH)2

Ärg innehåller oftast även kopparhaltiga sulfatföreningar och ibland kloridföreningar.

När basiskt kopparkarbonat upphettas till ca 200 °C så sönderfaller det till svart kopparoxid, koldioxid och vattenånga

Cu2(CO)3(OH)2 → 2CuO + CO2 +H2O

Kopparkarbonatens hydroxidföreningar Cu2(CO3)(OH)2 och Cu3(CO3)2(OH)2 kan få färgen att skifta från blekt grön till djupblå alltefter halten hydroxider.