Hoppa till innehållet

Barnens ö (film)

Från Wikipedia
Barnens ö
Genreuppväxtskildring
dramafilm
RegissörKay Pollak[1]
ProducentBengt Forslund[1]
Ingemar Ejve[1]
ManusförfattareKay Pollak[1]
Ola Olsson[1]
Carl-Johan Seth[1]
Baserad påBarnens ö av P.C. Jersild[1]
I större rollerTomas Fryk
Anita Ekström
Ingvar Hirdwall
Börje Ahlstedt
Lars-Erik Berenett
Hjördis Petterson
KompositörPer Carleson[1]
Thomas Macklin[1]
FotografRoland Sterner[1]
KlippareThomas Holéwa[1]
ScenografAnna Asp[1]
Teknisk information
ProduktionsbolagSvenska Filminstitutet[1]
Treklövern[1]
DistributionSF Studios[1]
Premiär25 december 1980 (Sverige)[1]
Speltid108 minuter[1]
LandSverige[1]
Språksvenska[1]
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Barnens ö är en svensk film som hade biopremiär i Sverige den 25 december 1980,[2] i regi av Kay Pollak. Den bygger på P.C. Jersilds roman Barnens ö från 1976.[3]

Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[4]

11-årige Reine Larsson skall tillbringa en lång sommar på kolonin Barnens ö i Stockholms skärgård eftersom hans ensamstående mamma måste arbeta på ett sjukhus i en annan stad, men han beslutar sig för att stanna i stan. En gryende könsmognad får Reine att fundera över livet, döden och framför allt sin sexuella identitet. Han vill även finna sin biologiske far. I filmen följer man Reine på dennes upptäcktsfärd i vuxenvärlden, en värld som både lockar och avskräcker.

Filmen spelades in 2 juli – 5 oktober 1979 med kompletteringar 18–29 februari och i juni 1980. Filmen uppskattades kosta 4,7 miljoner kronor men kostade i slutändan runt 6,7 miljoner kronor.[3]

Filmen fick ett översvallande positivt mottagande efter premiären 1980 och vann Guldbaggen 1980/1981 för både bästa film, bästa regi (Kay Pollak) och bästa manliga huvudroll (Ingvar Hirdwall). Pollak nominerades även för bästa regi vid Filmfestivalen i Berlin 1981.[3] Filmmusiken är bland annat hämtad från Jean Michel Jarres två första album, Oxygène och Équinoxe.[3] Filmen anses i vissa länder som barnpornografisk, då Reine onanerar och hans könsorgan visas i bild.[6][7][3]

Musik i filmen

[redigera | redigera wikitext]
  • Équinoxe, kompositör Jean Michel Jarre, instrumental
  • Oxygène, kompositör Jean Michel Jarre, instrumental
  • Mysterious Semblance, kompositör Edgar Froese, instrumental
  • Donna, kompositör och text Ritchie Valens, sång Ritchie Valens
  • Calle Schewens vals (I Roslagens famn på den blommande ö), kompositör och text Evert Taube, instrumental
  • Amazing Grace, text John Newton, instrumental
  • Lotta Lovin, kompositör och text Gene Vincent, sång Gene Vincent
  • Symfoni, nr 101, Hob. I:101, D-dur (Uret), kompositör Joseph Haydn, instrumental
  • Tidens flykt, sång Anna Öst
  • Jetzt kommen die lustige Tage, instrumental
  • Wenn wir marschieren, instrumental
  • Stycke, piano, op. 32. Nr 3 Frühlingsrauschen (Frühlingsrauschen), kompositör Christian Sinding, instrumental
  • Wien, du Stadt meiner Träume, kompositör och text Rudolf Sieczynski, instrumental
  • Cadillac (Brand New Cadillac), kompositör Kim Brown, Denys Gibson, Graham Johnson och Ian Mallett, text Vince Taylor
  • Sanctuary, kompositör John McLaughlin, instrumental
  • Nere på klubben, kompositör och text Per "Plura" Jonsson, sång Per "Plura" Jonsson
  • En vacker dag, kompositör och text Per "Plura" Jonsson, sång Per "Plura" Jonsson
  • Lille man säg nu godnatt, kompositör Mabel Wayne, instrumental
  • Mud Pies, kompositör Tony Ross, instrumental
  • Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, (Månskenssonaten), kompositör Ludwig van Beethoven, instrumental

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]