Bankekinds kyrka

	Bankekinds kyrka
	Kyrka
Land	Sverige
Län	Östergötland
Stift	Linköpings stift
Församling	Åkerbo församling
Plats	Anders Alreiks väg 7, 585 93 Linköping
- koordinater	58°22′33.96″N 15°49′16.32″Ö / 58.3761000°N 15.8212000°Ö
Invigd	1759

Bankekinds kyrka, ursprungligen Svinstads kyrka, är en kyrkobyggnad i Bankekind, Bankekinds socken, Åkerbo församling, Östergötland. Den ligger omkring 12 kilometer sydöst om Linköping och tillhör Linköpings stift.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan, med torn i väster och kor i öster, ligger väl synlig på en höjd. Den är byggd i sten och är försedd med stora rundbågiga fönster.

Det romanska tornets bottenvåning har tunnvälvt tak, på ömse sidor finns två smala rum. Via två smala, branta trappor från långhuset kommer man upp till ett kapell med en altarnisch i öster. Vid norra väggen går en svängd trappa upp till tredje våningen.

Kyrkan hette tidigare Svinstads kyrka, där Svin är detsamma som Sven. År 1902 ändrades namnet till Bankekinds kyrka som, liksom Bankekinds härad, ursprungligen antagligen hämtat namnet från Banka by i Svinstads socken.

Historik

Omkring sekelskiftet 1199/1200 uppfördes den första stenkyrkan. Om det funnits någon föregångare är okänt. År 1742 flyttades kyrkklockorna över till tornet och klockstapeln revs.

Trots tillbyggnader sedan ”urminnes tid” blev kyrkan så småningom för liten och den gamla medeltida kyrkan, förutom tornet, revs 1758, varefter grunden lades till ett nytt större kyrkorum. Kammarherren Joan Steuchs upprättade ritningar och övervakade tillsammans med kyrkoherde Samuel Follin bygget. Efter ett halvår var kyrkan klar och blev högtidligen invigd den 5 november 1759 av den då 82-årige linköpingsbiskopen, doktor Andreas Olavi Rhyzelius. Den nya kyrkan blev 49 alnar lång och 21 alnar bred. Även en ny sakristia om 12 alnar i kvadrat uppfördes.

Till den nya kyrkan överflyttades altartavlan från ”påvetiden”, visande förgyllda bilder av de tolv apostlarna, och predikstolen, som var ett bildhuggeriarbete från 1667. Genom en påbyggnad över klockkammaren 1776 fick tornet sitt nuvarande utseende.

Vid en yttre restaurering 1962 togs det gamla fiskbensmönstrade murningssättet, opus spicatum, fram på tornets båda nedersta våningar.

Inventarier

Bland inventarierna märks:

Cuppa av kalksten, musselcuppstyp, från 1300-talet (bild)
Dopfunt från 1661
Sammetsskrud från 1400-talet, röd med stort guldbroderat kors
Epitafium från 1650 med oljemålning föreställande korsfästelsen. I mitten Kristus på korset och bredvid Jungfru Maria med Johannes och tre kvinnor.
Bänkluckor, 4 stycken vackert utsmyckade
Medeltida dörr, numera till sakristian, rikt ornerad med smide
Storklockan från 1300-talet
Lillklockan med påskrift: Fru RiksRådinnan Anna Dorothea von Fersen, Grefwinna til Grefsten, förærat 300 dal. K:mt år 1734

Orglar

1662 köptes en regal till kyrkan.^[1]
1726 fick Carl Björling, Östra Harg betalt för en ny stämma i den nya orgeln.
I den tidigare kyrkan år 1758 fanns ett 6-stämmigt positiv.

Läktarorgeln

1758: Jonas Wistenius, Linköping, bygger en 12-stämmigt orgelverk med pedal i nya kyrkan. Kammarrådet J. Steuch med vissa villkor betalade för. Orgeln har två bälgar. Den flyttades sedan till Tidersrums kyrka.^[2]

Manual	Pedal
Gedackt 8'	Bihängd
Kvintadena 8'
Principal 4'
Gedackt 4'
Spetsflöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Rauskvint 2'
Mixtur IIII
Trumpet 8'
Trumpet 4' B
Vox virginea
Tremulant

1857: Sven Nordström bygger ett 10-stämmigt mekaniskt orgelverk med 1 manual. Wisteniusorgeln flyttas till Tidersrums kyrka.
1944: Bakom Nordströms fasad bygger Mårtenssons orgelfabrik, Lund, en rörpneumatisk orgel med 22 orgelstämmor.

Disposition:

Huvudverk I	Svällverk II	Pedal	Koppel
Borduna 16'	Basetthorn 8'	Subbas 16'	II/I
Principal 8'	Rörflöjt 8'	Ekobas 16' (trans.)	4' II/I
Gedackt 8'	Salicional 8'	Oktavbas 8'	16' II/I
Fugara 8'	Voix céleste 8'	Nachthorn 4'	I/P
Oktava 4'	Gemshorn 4'	Basun 16'	II/P
Flöjt 4'	Nasat 2 2/3'		4' II/P
Oktava 2'	Waldflöjt 2'
Mixtur 4 ch.	Vox humana 8'
Trumpet 8'	Crescendosvällare		2 fria komb.

Korpositiv

1981: Johannes Menzel orgelbyggeri, Härnösand, levererar ett mekaniskt korpositiv.

Disposition:

Manual (sv)

Trägedackt 8'

Flöjt 4'

Principal 2'

Nasard 1 1/3'

Bildgalleri

Bankekinds kyrkas orgelläktare
Bankekinds kyrkas nyare dopfunt
Bankekinds kyrkas altare
Bankekinds kyrkas dopfunt
Bankekinds kyrkas predikstol

Litteratur och källor

Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
Våra kyrkor, 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784

^ Bankekind C:1 (sid 27)
^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 264-265.

Vidare läsning

Lindblom, Andreas (1921). Kyrkor i Bankekinds härad : norra delen. 1. Sveriges kyrkor ; [13]. Östergötland ; 1:1. Stockholm: Svenska teknologfören. sid. 66-98. Libris 19512981. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6858

Externa länkar och källor

Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
Medeltidens bildvärld, Historiska museet
Wikimedia Commons har media som rör Bankekinds kyrka.
Bilder & media

[1] Bankekind C:1 (sid 27)

[2] Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 264-265.

[1]

[2]