Båulonjauratj
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västerbottens län |
Kommun | Vilhelmina kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Vilhelmina socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 65°18′03″N 14°47′54″Ö / 65.30075°N 14.79833°Ö |
SWEREF 99 TM | 7241988, 490597 |
Mått | |
Areal | 0,149 km² [1] |
Höjd | 780 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 1,57 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
VattendragsID (VDRID) | 724634-145124 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE724474-145292) |
Övrigt | |
SjöID | 724474-145292 |
ID vattenförekomst | SE724474-145292 |
Vattenytans ID (VYID) | 724462-145305 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Vardo- Laster- och Fjällfjällen (SE0810394)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 724460-145331 |
Namn | Utloppet av Båulonjauratjärn |
Areal | 0,66 km² |
Vattenytor | 0,1488 km² |
Sjöprocent | 22,55 % |
Ackumulerad areal uppströms | 0,66 km² |
Biflödesordning | 3 |
VattendragsID (VDRID) | 724634-145124 |
Avstånd till havet | 465 km |
Medelhöjd | 787 m ö.h. |
Område nedströms | 724512-145189 |
Källor | [4][5][6] |
Båulonjauratj eller Fiehteresjaavretje är en sjö i Vilhelmina kommun i Lappland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,149 kvadratkilometer och ligger 780 meter över havet. Båulonjauratjärn ligger i Vardo- Laster- och Fjällfjällen Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Båulonjauratj ingår i det delavrinningsområde (724460-145331) som SMHI kallar för Utloppet av Båulonjauratjärn. Medelhöjden är 787 meter över havet och ytan är 0,66 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 465 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (45 procent) och öppen mark (33 procent). Avrinningsområdet har 0,15 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 22,4 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Båulonjauratj på VISS, där den kallas för Båulonjauratjärn
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |