Báste čearru

Báste čearru eller Baste sameby, tidigare Mellanbyn, är en av tre fjällsamebyar i Gällivare kommun, med sydöstra spetsen vid Harrå.

Baste är en av de mindre samebyarna i Norrbottens län med 31 registrerade renskötselföretag. Byn har ett tillåtet renantal på 7 000 renar. År 2009 fanns enligt renlängden 5 914 renar. Njallan på Samevistet på Skansen är en kopia av en njalla från Baste sameby som flyttades till Skansen 1891.

Historia

På 1500-talet var Lule lappmark indelad i fyra historiska lappbyar, Sirkesluokta, Suoksjokk, Tuorponjaur och Jokkmokk. Sirkesluokta, namngiven efter viken Sirgesluokta på södra sidan om Stora Lulevatten, omfattade bland annat det område som nu är Báste čearru. Den norra delen av Sirkesluoktabyn, där Báste čearru ligger, utbröts under 1600-talet som byn Kaitumjaur. År 1695 fanns där 45 skattebetalare, varav 37 med namngivna lappskatteland: Jokaswalda, Koudelus, Kajtomjaur (Kaitumsjöarna), Stimitz kietz, Sockas, Hiertawarj (Stuor-Jiertá N om Padje-Kaitumjaure), Rosipota, Koudeliswarj, Kiellijaur, Pirkawarj (Bierká vid Sitasjaure), Piriaigzwarj, Koriawarj (Gorjjačohkka NO om Kaska-Kaitumjaure), Waisawarj, Neskitt, Kiebbija, Poitiswarj (Buoiddasvárri vid Stuor-Ratek), Nuriowara, Paurowara, Rautouwara, Sittajaur (Sitasjaure), Kobejäck, Satajaur (Satihaure), Sangopolda, Moratiorfwou, Teratt och Hwtawarj.

Kaitumsamerna hade sedan 1605 sin kyrkplats i Jokkmokk, men i början av 1700-talet nåddes Sveriges riksdag av ryktet att de ännu inte hade blivit riktigt kristnade. År 1738 beslöt därför riksdagen att en ny kyrka skulle inrättas närmare Kaitumsamerna och Fredrik I befallde att varje matlag i hela Sverige skulle bidra med ett öre silvermynt. År 1742 reste missionärerna Pehr Högström och Petrus Holmbom runt i Kaitumbyn och bestämde tillsammans med samerna att påsken skulle firas i närheten av Gällivare. Inte långt därifrån anlades 1744 Gällivare gamla kyrka, kallad Ettöreskyrkan.

I början av 1800-talet var Kaitumsamerna indelade i två byar, Norrkaitum och Sörkaitum, med Kaitumälven som skiljelinje. Den nuvarande indelningen av fjällsamerna i Gällivare kommun i tre byar tillkom genom ett beslut 1887, varvid Sörkaitum uppdelades i Mellanbyn och Sörkaitum. Samerna själva kallade Norrkaitum för Kirjas (efter vattendraget Girjásjohka), Mellanbyn för Baste tjeru (efter den lilla sjön Bástejávre) och Sörkaitum för Unna tjerutj ("Lilla byn").

Kända personer från Báste čearru

Maj-Lis Skaltje och Ingrid Inga är samer födda i Báste sameby.

Referenser

Källor

• Om Báste på Sametingets webblats, läst 2012-01-14
• Holmbäck, Åke (1922). Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling.. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1922:10. Stockholm. Libris 13483137. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-8220804 
• Hultblad, Filip (1936). Flyttlapparna i Gällivare socken. Geographica, 0373-4358 ; 1. Uppsala. Libris 1158900 
• Wiklund Karl Bernhard, Qvigstad Just Knud, red (1909). Dokument angående flyttlapparna m.m. 2, Svenska dokument rörande gränsregleringen mellan Sverige och Norge : ur lappkommissioners handlingar : andra svenska dokument : andra norska dokument : tillägg - identifiering af ortnamn, sakregister, kronologiska notiser. Kristiania. sid. 245. Libris 1764881 

Externa länkar

• Karta över Báste sameby