Azobensen
Utseende
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Azobensen | |
| |
Systematiskt namn | Difenyldiazen |
---|---|
Kemisk formel | (C6H5)2N2 |
Molmassa | 182,2212 g/mol |
Utseende | Orangeröda kristaller |
CAS-nummer | 103-33-3 |
SMILES | c1ccccc1N=Nc2ccccc2 |
Egenskaper | |
Densitet | 1,09 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig |
Smältpunkt | 69 °C (trans-Azobensen) 71 °C (cis-Azobensen) |
Kokpunkt | 293 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 1000 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Azobensen är en organisk förening som består av två bensenringar som är ihopkopplade med en azoförening. Den kemiska formeln är (C6H5)2N2.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Azobensen har två isomerer; trans-azobensen och cis-azobensen. Det är möjligt att fotoisomerisera azobensen genom att bestråla den med ljus av lämplig våglängd. Omvandling till cis-formen sker med ultraviolett ljus och till trans-formen med blått ljus.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Industriell framställning av azobensen sker genom att nitrobensen (C6H5NO2) reduceras av järn eller zink med ättiksyra som katalysator.
Azobensen kan också framställas genom oxidation av anilin i alkalisk lösning.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Azobensen utgör grunden för azofärgämnen och används för tillverkning av dessa.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Azobenzene, tidigare version.